Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 9=» )
Du Ponceau. Det språk, som talas af Lehapë
Indianerne vid DeJaware-floden, liar hittills varit |för den
lärda verlden obekant Ehuru nyttjadt endast af ett
folk, sora intet äger af hvad man vanligen |förstårx
med civilisation, måste det likväl vara af vigt för
den komparativa språkforskningen; det .lemnar
månget ämne till betraktelse’ för kultur-historien och
språk-filosofien. Det förtjenar i allmänhet àtt
"anmärkas, huruledes ocivilicerade folkstammar, utan all
skrift-odlingens inflytelse, chnrakteristiskt utbilda sitt
tungomål, hvilket ofta äger fördelar framför de så
kallade hyfsade språken. — Lenape-Indianerna ha
alla hos oss vanligu partes orationis. Komina böjas
endast i vocativds och ablativus; casus utmärkes
genom ordens ställning eller andra grammatiska
former. Lefvande och liflösa föremål ha sin serskilda
deklination. Genusl är icke manligt eller qvinligt,
utan lefvande och dödt. Komparatif och superlatif
uttryckas genom bi-ord. Vid räkning nyttjas
deci-mal-systemet; hvad som är öfver jo, utmärkes
genom addition. Pronomina äro dels afskilda, dels icke.
Formerna af verba äro mångfaldiga. Hafva och vara
sammanbindas med nomina, t. ex. N’damochoe, jag
har en båt. Det finnes 8 konjugationer, hvilka äro
hvarandra olika genom ändelser. Modi äro, såsom
vanligt, fyra; men tempora oftast blott præsens,
prxteritum och futurum. Endast subjunktiven har
plusqvamperfectum. Transitif-formerna äro
gemenligen 6 för hvar konjugation. Sålunda uttryckes
medelst verbets flexion icke blott: t. ex. jag älskar dig,
hon älskar dig o. s. v., utan ock: jag älskar dig
ickej hon älskar dig icke o. s. v. Märkvärdigast är
dock kanske språkets skicklighet för sammansättning.
Med ett ord kan uttrykas en hel mening; — Den
satsen, att kulturen, i den vanliga bemärkelsen,
utbildar språken, är endast i så måtto sano, som
genom beliofvens och begreppens förökande massan af
ord måtte tillvexa; men språkets iörmella sida är
häraf oberoende. De inre lagarna fördelsamma äro
ett verk af menniskoförnuftet, hvilket, i hvad yttr»
låge som helst, ger sig vissa former för tankan,
hvilka utgöra det grammatiska.
= Sedan Hr Sammes Indianska Akademi slutligen
icke mer blifvit besökt, och Hrr Fourreaux’
kavalkader, equilibrier och pantomimiska öfningar allt mer
förlorat nyhetens relelse, ha föreställningarna på Hr
Wildners Theater å Djurgården vunnit en i samma
mån större uppmärksamhet af den lustvandrande
allmänheten. Misshälligheterna vid Kongl. Theatern,
hvilka der uppskjutit representationerna, ha icke
bekommit Djurgårdstheatern illa. Man kunde likna den
senare vid Jani Tempel i Rom, hvilket under
krigstider stod öppet, och i fredstider tillslöts.
Tillståndet, att få uppföra sådana stycken, hvilka förut
varit gifna på Kongl, scenen, har troligen ock ej
litet befrämjat tilloppet af åskådare; och, i det hela
taget, tyckes stora Theaterns, åtminstone dramatiska,
repertoir icke öfverhufvud vara af den beskaffenhet,
alt den behöfver skydd for otidigt intrång. Också
har Djurgäi dstruppen briljerat endast med lånen
från den lyriska scenen, neml. med Califen i
Bagdad och Slottet Montenero. Att utförandet,
be-dömdt efter konstens fordringar, röjt märkliga
brister, kan ej förundra någon, enär den lilla theatern
.icke räknar någon sujett af första ordningen, och
derjemte, så {.afseende, på lokal, som andra
tillgångar, måste vidkännas mången inskränkning. Men
re-latift taget, och,,i jemförelse med hufvudstadens
skådebana såsom den yppersta i vårt land, torde man
.tilläfventyrs :’på Djurgården finna sina anspråk
äf-.ven så, väl m.otsv^rgde. .Truppen har ådagalagt ett
stigande framåt, hvilket alllid ar en god sak.
Huruvida detsamma kqn sägas om Stora Theaterns
personal öfverhufvud, lemna vi åt andra alt afgöra.
De lyriska styckena ha gifvits med en viss ensemble
och icke utan ett slags effekt; något, för hvilket man
alltid bör hålla räkning, vid betraktande af de
medel i denna väg, hvilka kunna, i hänseende till
små-thcatrar, vara for handen. Hr De Broen har inlagt
verklig förtjenst i sångpiesernas inöfning. Rosterna
.ha väl ej tillkännagifva några lysande anlag; men
en och annan har li\tit höra sig utan obehag, och
vi kunna försäkra, att man föga oftare märkt falska
toner, än på Operan. — 1 aktörers framkallande på
.scenen har Djurgårds-publiken sökt bjuda opera-pur
Jiliken spetsen. Denna utmärkelse vederfors Hr fler
din redan förlidna året. Hedersbevisningen har
sedan länge icke varit den högsta talangen allena
förbehållen.
= Öppnandet af den lyriska scenen på Stora
Theatern, medelst Tiollflöjten, har på andra ställen
blifvit angifvet, och detaljerna af sensationen
temligen omständligt beskrifna. Vi skulle endast vi!’^
tillägga, alt hvad som gick förloradt genom de nya
acqvisitionerna, ersattes af gamla stammen.
Synnerligast hade Mums. Widerberg och Hr Sälfström sin
beau jour% Till det i allmänhet behpgKga i Mams.
W:s röst, lade hon denna afton i sin Sång en
känsla och ett uttryck, som man icke alltid funnit. I
det bela, och med förbiseende och forbihörande af
de provisionella opeia-sujetternas utförande af sina
roller, kunde musikälskaren vara rätt pöjd med sin
afton. Origtigt vore, att, åtminstone denna spéktakeldag-,
förebrå Stockholmska parterren, att den varit utan takt.
i= Den 20 Aug. anlände Paganini till Paris. t
= Den Parisiska veckoskriften le Mcrcure du
XIX.-me. Siecle liar på ett ställe rubriken Poésits
Royales. Man kunde i början vara frestad att tro
•dermed förstås "Hof- och Stats-poesi." Men detta
icke. Derunder anmäle.» i stället poemer af
Drottningen i Spanien och Konungen i Bayern. Att
finna den poetiska lagern på ett krönt hufvud, är i
våra dagar mera sällsamt. Man skulle tro sig
lefva i Richard Leyonhjertas hof eller lies
Arago-niens furstar, hvilka slogo sin cittra i kretsen af
Troubadouren Sedan , dess har man föga förnummit
något sådant. Erie XIV hör till de få skalderna
på thronen. Spanska Drottningen, ehuru fö"dd och
uppfödd i Sachsen, skrifver ren Castilianska.
Bayerska Monarkens Ode till Grekland är på
Ny-G¥eki-ska öfversatt af Kleritakos Renigos d’Agiaplia.
’ ■ • "I öiHn vj/Tirifi ,ricg »T.i.m « nab
= Det af öfversteLieutenant Thersner, utgifna
arbetet: Det närvarande Sverige, lärer b|ifva
komplet-teradt, och skola åtgärder vara t| ä(fade, för att
göra återstoden värdig det hitti|ls lemnade.
På Tidningen Heimdall kan hos Herrar Norman & Engström prenumereras med a R:dr a4 ’k. Banko
för nummerföljden från Julii månads hörjan intill årets slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
