- Project Runeberg -  Heimdall / 1828 /
93

Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 2/4. 1828.

Tryckt
hos

JoHAH hörberg.

STOCKHOLM.

m&.ymmm.

Utdela»
hos

Norman 8c Elgström.

EütUtlÖC liv0IISt.

Ett år i Sverge. Taflor af Svenska Allmogens
kläde-dràgt, lefnadssätt och hemseder, samt de för
landets historia märkvärdigaste orter. Tecknade
af J. G. Sandberg, beskrifne af A. Grafström och
utgifne af C. Forssell. Stockholm j 1828.
Fem-te häftet.

Ett nyss utkommet häfte af detta förtjenstfull
arbete ger oss anledning, att, jemte det vi anmäla
detsamma, äfven taga en öfversigt af de föregående.
Vi tro oss sà mycket mer dertill förbundne, som,
oaktadt detta arbetes värde ocb det interesse,
hvarmed det emottagit, såväl inom som utom Sverge,
någon utförligare granskning deraf ännu icke, såvidt
vi känna, i något af våra dagblad varit företagen.
Sjelfva verket är dessutom icke en
konjunktur-artikel, hvars värde står eller faller med dagen. När
dc föremål, hvilka här sysselsatt grafstickeln och
penseln, börjat i det verkliga lifvet mer och mer
föiändras, eller till en del alldeles försvunnit, skall
fornälskaren med nöje söka och återfinna dem på
dessa blad. Ur denna synpunkt betraktad, kan
foretaget anses såsom verkligen nationellt, och — man

för tycke oj JcHa uij — son, in nn’’-»uUnS»lü„on

bet, hvilken för den, som nitälskar för sin nations
ära, för dess anseende hos utländningen, äfven i
konstuthildning för bevarandet af dess forntidsminnen
och nationalitet i drägt och seder, måhända är lika
vigtig, soin en kanal-gräfning eller en bro-byggnad.
Så har äfven utgifvaren fattat idtfen, och vi tro oss
icke bättre kunna meddela läsaren en framställning
deraf, än genom ett utdrag ur den lika klart tänkta
som väl skrifna inledning, hvarmed arbetet öppnas:

"Likasom man lär, att rätt känna en menniska ofta
först då, när man ser henne i dess hvardagslif, i de
ögonblick då dess vanor aflagt det yttre tvånget, och
hennes lynnen likasom glömma sig, så återspeglas
äfven en nations karakter ofta bäst i dess enskilda lif.
Delta åter framträder synbarast just bland de
folkklasser, hos hvilka det egna och utmärkande icke af
bildning och uppfostran blifvit bortnött eller
bort-blandadt. Den så kallade bildningen sträfvar att
göra alla lika. Der den fått verka, drager sig det
individuella mera tillbaka och undangömmer sig för
forskaren, hvilken då, att fullända teckningen af sin
hufvudbild, måste i små delar och från flera håll
hopsamla de spridda dragen. Hvarest naturen
deremot utan tvång utvecklat sig, uttrycker ofta en
enskild person eller slägt det helas karakter. Den
närvarande tiden är dessutom barn af en förfluten och
tager arf efter sin fader. I Svergs har arfvet af
gamla minnen alltid varit heligt: det har oskingradt
fortgått genom sekler. Norden betraktar ännu med
vördnad sina hyddors stamtaflor; vanor och brtik
rtkna der höga ättar-tal. Vi hoppas, alt i de
van-dringsminnen från Ett år i Sverge, hvilka här
meddelas, forskarens öga skall mötas af många välkom-

na drag, och menniskokännaren, som klagar öfver
tidens förderf, kanske vid teckningen af Svenska
allmogens hemseder ännu icke sakna anledning till
tröttande betraktelser.

"Den, som forskar öfver försvunna tider, Och vill
reda deras dunkla taflor, kan med stor vinst försitt
studium betrakta de bilder, som ännu någon gång
landsbous gömda hydda framställer. I aflägsna
provinser, der ej en falsk odling hunnit gifva nya behof
åt lefnadssättet eller ingjutit forakt för gamla af
förfader ärfda seder och bruk, finner ännu
fornälskaren rika ämnen för sin forskning. Bland deras
invånare vandrar han gerna. Han betraktar dem
såsom lefvande monumentet’ af förgångna tider. I
deras språk hör han ännu någon gång ljuda mot sig
toner af hans fosterlands äldsta modersmål, eljest
förvaradt blott i sagans dunkla skrifter; i deras
boningar, lekar, lefnadssätt, eller klädedrägt möta
honom drag, hvilka vacka erinringar oiu hvad
historien förmäler om längesedan förgångna tider. Den
vördnad, med hvilken son efter fader bevarar^ i den
ärfda hyddan, ärfda bruk och vanor, förklarar
möjligheten af en sådan genom sekler fortgången
tradition. Sverge är ännu, kanhända mer än något
annat land i Europa, rikt på dessa, hvilka jag ville
kalla lefvande forntidsminnen. Likväl bör]a dc äfven
der, att småningom utdö; och det karakteristiska ho*
allmogen bortblandas och fördunklas af den
inverkan, som härmuingen från högre folkklasser på
densamma utöfvar.

"Denna sista, ty värr! sanna anmärkning
uppmanar hvar och en, som nitälskar för kännedomen af
Nordens fornverld och för allt hvad i en
närvarande stund påminner om en förfluten, att snart
samla de försvinnande dragen; att med konstens
tillhjelp afteckna de få ännu qvarstående formerna,
innan tiden, bvars skepnad liknar Protei, hunnit
gju-ta sig i nya."

Förnämsta syftmålet med denna samling, är, såsom
förf. rigtigt aomärker, att undan en mer och mer
påhängande glömska och liknöjdhet rädda någon del
af dessa miduen, dessa spridda drag uf våra
fqria-ders lefnadssätt och klädedrägt. Hvad Hrr Gfåor
och Afzelius hied så berömligt nit i folks-poesieu
utfört, åsyftas af Hrr Sandberg och Farsseli, j
afseende på det nationella i klädedrägt pch bildlig
framställning. Det litterära af arbetet, långt ifra*
àtt, såsom det oftast dr fallet med dylika verk
Utomlands, vara ett vanligt fabriks-arbete, åger här
ett sjelfständigt värde, sSsom en med kunskap och
snille ordnad samling af vundritigmuinnen från de
intressantaste orter af fäderneslandet, innefattande pä
Cn gång det historiska af stället, natur-beskrifningen ,
èn kort teckning af invånarnes lynne och seder, samt
det serskildt utmärkande i språket, ocb stundom
några charakteriserandc drap af sagor, folksvisor eller
bational-melodier. Äfven den, som icke äaer något
»inne för dén artistisk* delen af arbetet, skall med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heimdall/1828/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free