Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 3 i. 1828.
STOCKHOLM.
len i 5
No
Tryckt
hos ’
Joh ar Hörderg.
<&mixmzn
Utdelat
hos
Nonmak Sc Engs.
U,
Svenska litteraturen utomlands.
ti andra häftet, eller det for Mars månad, afen
vid detta Ars början i London utkommen ny
Tidskrift, 77ie Foreign Re vicw and Continental
Mi-sctllany , linnes följande rubrik: "Svea Rikes
Häfder, af Erik Gustaf Geijer." The Records of
Swe-dtn. Enär uf samma tidskrift blott några få
exemplar varit i Stockholmska Bokhandeln tillgängliga , tro
vi oss göra våra läsare ett nöje, att utförligen
redovisa for recensionen, helst den äger ickc obetydlig
förtjenst, och vittnar om mycken sakkännedom.
Början låter i öfversättning som följer:
"Många personer hafva, under sistförflutna
århundrade, sökt lyfta den mörka och ogenomträngliga
»löja, som hvilade öfver den Nordiska häfdens
skatter; men de kände ickc den hemliga konsten, att
borttaga täckelset, och deras bemödanden voro af liten
fromma. Olof Dalin och Sven Lagerbring voro
visserligen något öfverlägsna sina medtäflare. Båda
prydde Dästlidna sekel, och voro icke blott med
beundran ansedde af sina samtida, men äfven berättigade
till det närvarande slägtets erkänsla. Deras
historiska försök andas det nit, som uppeldas blott af ren
fosterlandskänsla och sanningskärlek; men deras verk
göra ej tillfyllest, vid den upphöjda ståndpunkt, den
historiska kunskapen sedermera vunnit, och till hvars
ernående vår tids strängare kritik så mycket bidra-
f;it. Under förra århundradet lyckas den Isländska
ittcraturcns tillgångar antingen blifvit
jemförelsevis försummade, eller åtminstone icke kända ti|lden
grad, som deras dyrbara innehåll förtjenar. Intet
ljus har genom de tvenne ofvannämnde
häfdateck-narne blifvit kastadt öfver den äldre Nordiska
historien, ocb ehuru Lagerbrings arbete är, framför hans
företrädares, utmärkt af sunda åsigter och en nästan
ängslig sträfvan efter noggrannhet, samt Hallenbcrg,
— en Svensk historicus af stor förtjenst, — riktat
detsamma med anmärkningar, förblifver det likväl,
för vår tids vetenskapliga läsare, en rå och oformad
massa."
"Efter dessa två skribenter uppstod bland talet af
Svenska historieskrifvare en Tysk, benämnd F. Riibs,
Professor vid Universitetet i Greifswald, och
slutligen vid det i Berlin. Hans verk, ursprungligen
skrifvit på Tyska, öfversattes på Svenska, och som det
vunnit mycken auktoritet i Sverige, der det ock
både börjades och slutades, bör det anses såsom
tillhörande snarare Svenska, än Tyska litteraturen. I
afseende på detta arbete är det i Sverige blott en
tanka, nemligen att det öfverträffar de foregående,
i djup forskning, sträng oveld, behaglig enkelhet i
s|ylen, och klar uppfattning af olika historiska
cha-rakterer. Vi finna oss ej föranlåtna, alt undanhålla
honom något af detta beröm, ty vi ställa Rühs bland
nyare tiders utmärkta historici; men hans verk har
ett stort fel, härrörande deraf, att han icke kunnat
^dligt inse sambandet mellan det historiska och
mythiska. En olycklig fördom mot äktheten oclx
/den historiska vigten af de Isländska källorna, orra
hvilka ban synes haft endast en ytlig kännedom’,
har förledt honom, att hysa misstroende för den
Nordiska mythologien, såsom for det mesta en
uppfinning af munkarna och en tom härmning af Greker*
och Romares mystiska läror. Denna skepticism
omintetgör hans forskning i den äldre Nordiska
historien, och han vandrar i mörker och oreda, sjelf
förstörande den tråd, som kunnat leda honom genom
Jahyrintben."
"Sålunda saknades ett godt historiskt arbete öfver
Sverge, när Erik Gustaf Geijer började sitt företag.
En fullkomlig kunskap om landets historia, en klar
och granskande blick, jemte en lycklig
framställning, förena sig att intyga hans öfverlägsenket. Hans
kall såsom historiarum Professor har öppnat honom
närmare tillfälle till forskning, och hans befattning
såsom Ordcns-historiegraf flustorian of the KingJ
må anses såsom ett bevis på den hyllning, man
gifver åt haus insigter. Af verksamheten hos en man,
med dessa egenskaper, kunde vi med allt skäl
förutsätta de vigtigaste resultater, — en väntan,
hvilken, genom den redan utgifna första delen af Svea
Rikes Häfder, blifvit fullkomligt uppfylld. Den
io-nehåller en inledning till samtliga arbetet, och är
delad i 10 sektioner, omfattande en kritisk
undersökning af alla vigtiga ämnen, hvilka förefinnas i
Nordens traditioner. Han har banat väg för sina
framtida forskningar, förmede|st denna förberedande
granskning, vid hvilken han haft att strida med
gam-Ja fördomar, att pröfva nya bypotheser, och kritiskt
genomgå bela massan af mythologiska berättelser, —
hvilket allt han utfört med den samvetsgranna
omsorg, man kunnat förmoda af hans vetenskapliga
sinne." —• — —
Rec., för att gifva ett exempel af den "lifliga och
målande stilen" hos Hr Geijer, meddelar i
öfversättning dennes beskrifning af Nordens vinter och vår,
jemte en sammandragen framställning (på ao dryga
oktaf-sidor) af a:dra, 3:dje, 4:de» ^:te, och
7:de kapitlen. Rec. bestrider rigtigheten af den
anmärkning, sora vid en kort anmälan af Hr G:s skrift
blifvit framkastad i Jpeib»lberger Sa&rsSBüt&ei’, att neml.
frågan om Nordiska mythologiens äkthet ännu
förblef ve oafgjord. Slutligen meddelas den, enligt Rec.
uppgift, ur säker hand erhållna, angenäma
underrättelse, att andra delen af ifrågavarande historia
utkommer under loppet af detta år. Men vi måste
beklaga, att den värda Engelska Recensenten,
ehuru genom sin uppsats ganska aktningsvärd, dock
genom sistbemälte uppgift ställt sig bland antalet af
dessa profeter, hvilka angifvit för knapp tid] för
uppfyllelsen af sina spådomar. Hr Geijers
riksdags-munna-kall lärer ock ty värr skjuta inäle» for
allmänhetens önskan än längre i fonden. En vigtig
lä-rare-beställnings flerfaldiga yttre pligter tyckas
ensamma utgöra tillräckliga fördröjningsmedel for forl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
