- Project Runeberg -  Heimdall / 1828 /
131

Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

C ’3. )

Uli den ide-rika och praktfulla Sinfonia eroica af
Tioelhowcn, hvarmed koncerten öppnades, saknade
man en tillräckligt fullsatt orchester. I en så
vidsträckt lokal erfordras, att stämmorna skola vara
serdeles starkt besatta, om ett sådant stycke, som
detta, skall göra full elTekt. Nu var det förnämligast
Törsta violinen ocb några af blåsinstrumenterna ,
hvilka kommo rigtigt fram. — Fagott-koncertenj
komponerad af Hr Berwald och utförd af Hr Frans Preumayr,
tog sig ej heller så ut, som man hade önskat. Den för
tillfället begagnade läktaren är för hög. För större
saker, gifna af en så stor persoual, som vid den år 1824
uppförda koncerten för Hof kapellmästaren Berwald,
kun denna plats vara tjenlig; ej annars. Minst
lämpar den sig till solopartier för blås-instrumenter.
För dessa tro vi ock, att Ladugårdslandskyrkan i
allmänhet icke ar, i anseende till den starka
reson-nansen, rätt tacksam. Vid passagerna vilja tonerna
sà gerna sammanflyta. Musikälskaren måste
bekla-go (letta förhållande, då solopiesen var öfverlemnad
ät en så utmärkt artist, som llr Preumayr.
Kompositionens värde var ej godt att bedömma, dä inan,
i anledning af berörde svårigheter, ej fattade
stycket fullkomligt. — Klarinett-piesen, af Hr Crusell,
exe q lierades af Hr Gerlach icke utan förtjenst, om
o«:k tonen ej alltid var fullt ren, eller hade all
smidighet och rundning. Klarinetten har icke fagottens
fyllnad och expansivitet i ljudet, och tonen
försvinner derföre ej så lätt i den resonnanta kyrkan.
Kompositionen tycktes ock vara för virtuosen
fördelaktigare, på samma gång den bättre scnteradcs af
åhöraren. Det utmärkande i Hr Crusells musik är
måhända mindre uppfinningens rikdoin och nyhet, än
den harmoniska känslan, den adla och sakra
hållningen, den rena stilen. Hans arbeten äro med sann
artistisk förmåga behandlade, äga plan och klarhet;
äfvensom de äro fria från all affcktation; hvarföre
man nlltid hör dem med nöje.

Det återstående af dagens musikaliska nöje
utgjordes af koncertgifvarens egna verk. Arian, sjungen
af Mams. Widerberg, tycktes oss förlora mycket
genom en öfvermåttan stark instrumentering. Skulle
ock på en theater, der orchestern icke är så
närbelägen, rösten något vinna i förmåga, befara vi
ickednssmindre, att anmärkningen skall äfven då
gälla. För öfrigt kunde vi ej uti stycket finna
någon intention. Chörcrna äro otvifvelaktigt det
lyckligaste bland det, vi hört af Hr B:s Gustaf Wasa.
Soldat-chörens förra del förekom väl något otydlig
ocb invecklad, men senare delen var både mera
me-lodiös, enkel och verkligt vacker. Hymnen Adla,
skitg"or var äfven i en renare anda och icke utur sin
skönhet, ehuru man tilläfventyrs skulle kunna
upptäcka ett bemödande, att arbeta sig ur Naumanns
musik- Chörerna sjöngos af vid pass 3o amatörer, med
vfcrve och enhet i känsla. De voro dock nugot
svaga; personalen var, i anseende tilT rummet,
förringa. Orchestern hade likväl sin betydliga del i
sångens mindre styrka, och vi begagna tillfallet for den
erinran, alt i allmänhet det bos oss vanliga
ackom-pagnemcntet till sång är alltför starkt, och skall
med tiden förstöra rösterna, under det dessa alltid
hindras, ntt verka hvad författaren åsyftat.
Diver-tissementet, eller, som det kallades, "musikaliska
målningen" Slaget vid Leipzig hade en viss liflighet och
raskhet i tanken, och den begärlighet, man tror sig
hos Hr I), iinna, alt nog mycket anlita
instrumenter na, för åstadkommandet af en lysande clfckt, kom

vid detta tillfälle mera än eljest till godo. Samin«»

ide’er återkommo i stycket något ofta. För alt näam-

na något om sjelfva denna art af musik, der Iru -

peter, pukor och trummor liksom utgöra det vä
sendtliga, skulle vi vilja säga, att densamma är er r-

afsteg från deq sanna konsten, och vi tvifla, att sys-

selsättningen med dylika ämnen kan förmånligt ves*-

ka på en ung kompositörs utbildning.

Hr Berwald har, som kompositör, en viss dristig–

het och kraft i ideen, liflighet i koloriten, ocli sak.-_.

nar icke originalitet i detaljer. Men man skulle ö’u ——
ska mera melodi och uppfinning, liksom mera
hållning och utarbetning. Man skönjer ir ,cn bestäm <Æ
plan och motivering; öfvergångarna aga ej tillbör—

lig rundning; stämmornas förhållanden till livarara-

dra ha ej full klarhet. Instrumenteringens rikdom
kan ock snart bli öfverläs|ning, och i allt fall kan
man dermed icke uträtta allt. Vi frugta, att Hr f$.
icke är alldeles fri från det begär efter effekt,
hvilket ligger i vår tids konstbildniug öfverhufvud, ocli
så lätt öfvergår till koketteri. Sanning och natur
äro i all konst det väsendtliga. Techniska fel
skulle kunna anmärkas, om ej deras ådagaläggande dels
kräfde mera utförlighet, än vi åt denna uppsatts
kunna egna, dels ock möjligen kunde anses
öfverskrida gränsen af den populära syftning, tidningen
eger. Vi önska uppriktigt, ntt Hr B. må begagna
sin tillämnade utländska resa till allvarsamt och
mångsidigt konst-studiuin, för alt motsvara de vackra
musikaliska gåfvor, hvilka fallit på lians lott.

Familjen Hausers konccrt pà Stora Borssalen den

2S Nov.

Öfver egenskapen af de folksånger i allmänhet,
hvilka sjungas af dessa så kallade natur-sångare,
hafva vi, i bihanget till JV:o 3o af detta blad, yttrat oss,
ocb kunna derföre genast ingå i granskning af
sjelfva utförandet. Koncerten var sammansatt af 4
stycken för harmoni-inusik och io Tyroler-sånger,
hvardera af flera kupletter, hvarigenom nödvändigt en
monotoni måste uppstå; ty ehuru behagligt en
sång-quartett än omvexlar med inslrumental-musik,
göra dock flera sådana, följande på hvarandra, icke
samma effekt. Sångerna N:o 3, 3’?autcr(a($/ N:o 6
Der £pro!cr=23u& och den bekanta Tyroler-visan 2ßctm
id) 9)?orgenë frfif) cutfflefc, lyckades bäst, och blefvo
äfven emoltagne med bifull af publiken, hvilken
dock denna afton var foga frikostig på
applaudisse-menter, vare sig af orsak, att den icke fann sin
väntan fullkomligt uppfylld, eller att den ickc rätt
visste, hvar bifallstecknen med största lämplighet
kunde användas. Det ligger i folksångens natur, att
den skall behaga mest under öppen himmel, bland
dalar ocb fjell, utförd af friska röster och börd på
något afstånd. Ingen af dessa omständigheter kunde
här komma i beräkning, utom den af rösternas
friskhet, och äfven denna inträffade ej tillfyllest. Med
undantag af första tenoren, som utförde bflö Sfr^n,
ägde de öfriga ingen annan förtjenst, än den af en
ren intonering. Rec. måste äfven tillägga, att han
fann styckena tagna öfverhufvud i ett alltför
långsamt tempo, hvarigenom åtskilliga af dem, t. ex. ber
£yrolcr*2Mtb och äßenn icf) 9J?orgcné &c., hvilka uro
af en gladare anda, förlorade lif och rörlighet. —
Med familjen Rainer, som med mycket bifall låtit
höra sig i London, säges förhållandet varit annor-

Go Qle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heimdall/1828/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free