Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C ’44 )
Skaldeförsök af Georg Galr. Ingelman. Första
häftet. Stockholm 1828.
Samlingen öppnas med en vacker dedikation till
Bernh. v. Beskow. Den är, såsom poem, biide djupt
tänkt ocli djupt känd; men i utförandet röjes mera
dunkelhet, än eljest hos vår författare. Med
åtskil-Jign af de öfriga styckena har man förut, tid eller
annan, gjort bekantskap i några af Stockholms
tidningar, och inan återser dem gerna här samlade.
Hr I. synes oss äga talang synnerligast för den
elegiska genren, och hvad dertill närmar sig.
Dödskallen, Natten,- -Åskan skulle vi helst vilja ge lagern.
De utmärka sig både genom vackra tnnkar, en
poetisk hållning och ett harmoniskt språk. De skulle
pryda hvilken samling, som helst.
Öfversättningarne från Biirger, Schiller ni. fi. äga förtjensten af en
artistisk behandling i allmänhet, och af den makt
öfver formen, som alltid gör Hr I:s små
skaldestycken lediga och angenäma. I egenskapen af
tillfall ish ets-poet, är Ils* I. törhända mest förtjent.
Vi känna få lyckligare. Han kan äfven i den
obetydligaste livnrifags-scen inlägga en fiktion, och
derigenom tillvinna den värdet af ett sannt
skaldestycke. Detta vittnar fördelaktigt om en poetisk
åskådning af lifvets större och mindre företeelser; livad
som ock utgör skaldens adelsbref. Ett i detta
afseende ovanligt vackert stycke år Till * * med en
riiahogny-pall. Säng /><*. Södermanlands Gilles
högtidsdag, till Prof. Westin m. fi. förråda äfven en
lycklig fantasi, och äro melodiskt sjungna, bland
alla dessa af tillfället framkallade diktningar, anse
■vi dock kronun böra lemnas åt stycket: Vid Ilä-
radshöfd. S. G. Ödmanns graf,–en varm 6cli hjertlig
utgjutelse af ett upprörd t sinne, och en sörjande cy-
jncs* på gräfva» ni en djupt saknad vän. Den
me-laucholisku stämning, hvilkeu förf:s luta belät
antager, har här mera tillfälle, ntt fritt utveckla sig.
Stycket är i sitt slag alldeles förträffligt. — Häftets
sista afdelning utgöres af Hymner, eller purafraser
Af Davids Psalmer. De röja icke mindre en sannt
religiös andakt, än en poetisk meditation.
Hvad vår skald synes ha minst, är naivetet och
liitmor. De poemer, hvilka deraf skulle låna sitt
värde, äro, öfverhufvud taget, utan tvifvel de
svagaste. Ett längre stycke i denna tonart är
Återresan. Det skulle, såsom berättadt med ledighet,
vinna mera uppmärksamhet, 0111 det varit kortare.
Hän-syftande på vissa enskilda sällskapliga förhållanden,
kunna detaljerna ej för hvarje läsare ha samma
iu-tresse, som de tilläfventyrs finna hos dera, hvilka
liaft rollerna vid det beskrifna äfventyret. Vi
önskade, utt förf. i framtiden begagnade sin talang
niera för ämnen, som ligga hans hjerta och hans
känsla närmare; — likasom ntt hans anspråkslösa
sångmö, hvilken synes ha blifvit oftast genom en
yttre tillfällighet föranledd att fatta lutan, må
oftare och af sig ensamt uppmanad, stämma
densamma till eröfrande af sångens pris.
irøusift.
Herr Schwenket soirée. i Kirsteinska huset d. 15 Dec.
Första musikpiesen som gjordes, var en
Violin-tpiartetl, komponerad af Hr Schwenke, och
bestående af 3:ne nummer. Den gjorde ej full efTekt;
hvilken omständighet vi tro oss böra härleda dels
ur den saknade ensemblen i utförandet, dels ur
arten af kompositionen. Hr S. är en utmärkt
musikalisk författare, har, såsom allmänt bekant är, satt
mycket piano-saker, äfvensom en messa, hvilken i
Harmoniska Sällskapet varit gifven. Uti alla
förrådes snille och en klassisk kännedom af
kompositionen. Men quartetter lär Hr S. ej författat mer än
a eller 3. Onekligen vittnar den ifrågavarande om
en rigtig behandling af detta slags komposition: ora
en sjelfständig och säker utarbetning af hvarje
stämma, Och deras inbördes sättning; det är icke
dermed, såsom med många quartetter i senare tider,
att blott första stäminau är tillbörligen utförd. Men
inan trodde sig i violin-satserna något igenkänna
pianisten. Instrumentens tillgångar voro kanske icke
tagna nog i beräkning, och de kunde följaktligen
ej ta sig tillräckligt ut. Synnerligast tycktes första
stämman ligga svårt; också hade ej Hr Randel sin
lyckliga dag. Stycket kunde jemväl tålt mera
öfning, helst ensemblen deraf ej är lätt att
åstadkomma.
Mozarts förträffliga Bas-aria ined scen: noit sb
d’onde viene, sjelfva arians begynnelse-ord, sjöngs af
Hr Nordblom, hvilken förr, om vi ej bedra oss,
låtit höra sig i samma pies. Den utgör ett
detachc-rudt stycke, och bar varit fuvorit-aria för den
namnkunniga Bus-sjugaren Fischer; hvarföre den i
Mo-zarts-Catalogen står upplagen under titel af Scena
fiir Hm Fischer. Rondo med Variationer, om vi
mitinns rätt, af ett Spanskt Tlieuia, koinponeiade af
B. Romberg, utfördes af Hr Gehrmann med den
skicklighet, man är van att hos honom finua.
Författaren hade liar, såsom oftast i sina stycken,
geni. qvickhet och munterhet.
Sista summern utgjordes af en Rondo Brillant,
arrangerad à t/uatre nuuns, och speld uf Hrr
Schwenke och van Boom, de utmärktaste piano-spelare i
Sverige. Det berättas, att Hr S. har i Paris
komponerat detta stycke, och det nr, såsom beräknadt
för Pariser-publiken, i Fransk stil utfördt. I öfrigt
har det vackra ideVr och melodier, och är
verkligen klassiskt behandladt. Ofelbart gjorde denna pies
det största intrycket på de llcsta. Alan hade dock
önskat, att genoin ett större arbete få längre njuta
af Hr S:’s genialiska och själfulla spel. Vi ha ock
hört ilen anmärkning öfverhufvud göras, att det
musikaliska nöjet var denna afton uugot kort.
Denna förebråelse är likväl nngenäuiare alt uppbära, än
den, att aftonen synts för lång.
Syskonen Hausers andra koncert d. Dec.
Till hvad vi om deu förra yttrat, ha vi föga att
tillägga. Humlegården eller något dylikt ställe, hade
otvifvelaktigt varit lämpligare lokal, än Stora
Börssalen. Man väntur sig der något artistiskt, hvilket
syskonen Hauser ej kunna prestera; ty sjelfva
quartetter, ehuru den sjunges rent, ar dock för ingen
del arrangerad. De, som skola föreställa Sopranen
och Tenoren, sjunga vanligen samma stämma, blott
i olika okluver, och Alten samt Basen komma högst
obetydligt fra ra , och när de det göra, uppstår en
harmoni, som är med vanligt gehör lätt tillvägabragL
En vida bättre quartett kan när som helst i
Stockholm böras, och iodeln kau, med liteu öfning,
utföras af hvar och en, som har fulsett; i fall ban
skulle på denna afart af sång vilja förstöra rösten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
