Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkaniska källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
får man bilden af dessa märkvärdiga kokande och
exploderande springkällor, som man kallar för Geysir, efter ett
isländskt ord, som betyder "jäsa". Typen för dem är den
Stora Geysir på Island, känd redan för 700 år sedan af
historieskrifvaren Saxo. En liten rund kulle är invändigt
fördjupad till en skål af 17 m. bredd och 2 m. djup; midt
i den mynnar ett rör af 3 m. bredd, och detta rör
innehåller vatten. Efter en tids lugn kommer detta vatten i
plötslig svallning, under upprepade dån i djupet, och stiger
härunder allt högre i röret; slutligen, ungefär en gång om
dygnet (dock mycket oregelbundet), kommer en väldig stråle
ända till 30 m. högt i luften, och ångan ryker vida
omkring, under dån och darrning i marken; därpå är röret en
tid alldeles tomt vid ytan, och man kan beträda källan, tills
så småningom röret fylles igen och ett nytt utbrott kommer.
Förklaringen på detta fenomen har tysken Bunsen,
som 1846 besökte Island, gifvit oss. Då en källa rinner upp
under jordvärmegränsen, så måste hon bringa varmt vatten,
varmare ju större djup hon kommer ifrån; de bekanta varma
källorna i Carlsbad hafva 75° och i Wiesbaden 70°. Springa
nu sådana källor fram i vulkanisk mark, där de i klyftor kunna
komma i beröring med den inre elden, då måste deras
temperatur stegras högt öfver kokpunkten; stora Geysirs vatten
visar vid ytan en värmegrad af minst 76°, men på 32 m.
djup nere i röret har man mätt ända till 127°; här är det alltså
det öfverliggande vattenlagrets tryck, som hindrar förvandlingen
till ånga; men slutligen blir djupet öfverhettadt, och
efter några misslyckade försök — de små förberedande
explosionerna — får det kraft att slunga ytvattnet undan och spruta
fram; detta är den stora explosionen, och den kommer
således af alldeles samma orsak som de vulkaniska utbrotten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
