Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkaniska källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geysir, som genom röret i midten står i oafbruten förbin-
delse med djupets makter, har på detta sätt själf byggt sig
kullen, där den mynnar ut i en verklig krater, af ämnen,
som afsatt sig ur vattnet. Men en gång skall dess verk-
samhet upphöra, ty slutligen skall den hafva byggt upp
röret så högt, att det sjudande djupvattnet aldrig orkar
upp till den punkt, där det får förvandla sig i ånga; när
denna tid kommit, då blir af den märkvärdiga Geysir kan-
ske blott en vanlig varmkälla, såsom Carlsbads — de un-
derjordiska makterna äro afstängda från sin lek på jordytan.
Länge kände man inga andra dylika springkällor än
denna isländska Geysir och några smärre i dess närhet.
Men så hemkom tyske naturforskaren Hochstetter från
Nya Zeeland och berättade för världen (1863), att där fanns
ännu märkvärdigare företeelser af samma slag på ett ställe,
som hette Rotomahana. Här hade källorna (af infödin-
garne kallade Puia) afsatt kiselsyra kring sina bäddar, så
att underbart vackra hvita terrasser bildat sig; som en
trappa af marmor ledde terrasserna ned till en sjö; i nä-
stan hvarje afsats fanns det små fördjupningar, där det
varma, klarblå vattnet lade sig, och man behöfde blott välja
för att i dessa bassänger få de härligaste varmbad, var-
mare och kallare, allt efter behag; där uppe stodo källorna
i mängd och sprutade sina strålar, stundom 15 m. högt,
och själfva sjön jäste beständigt. Hochstetter tillbragte en
natt på en holme i sjön, men det blef en orolig natt, på
alla håll brusade och pep det utan afbrott, och när han
ändtligen kommit till ro, så vaknade han snart igen vid
att marken brände honom; han stack ned sin käpp i jor-
den, och genast kom det upp kokande vattenångor; men
han var en praktisk karl — han satte på en gryta och ko-
kade sig potatis och kött öfver hålet. Här funnos således
naturliga varmbad, naturliga Spislar, som underhöllo sig
själfva med bränsle, och framför allt de märkvärdigaste och
vackraste bildningar af naturens mästarehand; turister från
många land brukade också på senrare tider fara och bese
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
