Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April 1916 - Till Läsaren, af Adèle Måsbäck - Lika barn leka bäst, af A. M. - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEJ!
Till Läsaren.
Då påsken i år är mycket senlida och tillika är allas vår
påsk, så har Hej beslutat sig för att hälsa på er nu före
helgen i stället för i den ljufva månaden maj som tillförene.
Af förekommen anledning vill jag lugna er, som grubblat
öfver hur och hvarför Hej och dens drabanter: »Våren»,
»Sommarn». »Hösten» och »Vintern» hittat till er breflåda,
och äfven bäfvat för alt en vacker dag någon skall kräfva
betalning för tidningarna, då där på omslaget står: pris ’25
penni, men priset är endast utsatt därför att en del af
tidningania lämnas till försäljning, men de öfriga delas gratis.
Lef därför i lugn, och moltag de objudna sändebuden utan
fruktan för efterkänningar, och läser ni Hej’s smànotiser och
tar dem ad notam så äi det aili hvad jag hoppats af mina
läsare. Dessa blad äro i ett afseende enastående i landet,
deras utgifvare är pä samma gång redaktör, annonsackvi-
silöi; och kolportör, den sistnämda titeln jämte ty åtföljande
skyldighet har jag allt sedan sista hösten äfven öfvertagit, då
jag kom underfund med att jag är kvickare, uthålligare och
pålitligare än de ungdomar jag för fagra ord och god
betalning lyckats värfva för saken. Den sista juveln gjorde
genom sitt fräcka säll och lättjefulla väsende totalt slut pä
milt tålamod, och då jag alltid varit lätt på foten (bör las
bokstafligt) och dessutom är van att trotsa väder och vind
sä har jag insett alt »själf är den bästa drängen». Törhända
kommer Hej af misstag stundom till fiendeläger, behandla
dä krigsfången mildt, den har en god soldals bästa egenskap,
den är redo alt i värsta fall dö på sin post — i er postlåda.
En glad påsk önskas Hej’s annonsörer, läsare, vänner och
eventuella ovänner.
Adéle Måsbäck.
Lika barn leka bäst.
Nu ha vi sprakat om allt möjligt mellan himmel och
jord, men liksom den vilsekomna vandraren förgäfves
försöker trefva sig ut ur skogen, men alllid återkommer till
utgångspunkten, så går det äfven med en
kvihnokonversa-tion i den förblir erotiken a och o, begynnelsen och änden.
Tvne S|ahlberg skrattade försmädligt, och lutade sig
lillba-kes i gungstolen, och väntade på livad effekt hennes djärfva
påstående skulle göra på de andra damerna. En förlägen
tystnad uppstod, men till slut sade en liten fru som tycktes
tagit Tynes yttrande som en personlig förolämpning. Hvad
tror ni egentligen alt män sinsemellan bruka prata om? De
spraka om pengar och affärer, och jag ville ej med mitt
yttrande dra några parallel- mellan mannens och kvinnans
tanke och känslovärd, endast konstalera ett faktum. »Jag
skall säga er all edert så kallade faktum är en förlegad åsikt,
numera är erotik hvarken kärnan i kvinnans lif eller
hennes samtal.» Nu sade ni en medveten osanning, kärleken
har varit, är och förblir kärnan i kvinnans lif och den
innersta driffjärden till hennes såväl bästa som sämsta
handlingar. »Så, så — då hör ni förmodligen till dem, som
äfven påstå att kvinnan endast är lycklig när hon är kär, och
således endast känner sig fullt harmoniskt stämd i manligt
sällskap.» Nej, nu högg ni i sten, och för att bevisa er
motsatsen, och för att bringa samtalet på det torra igen så skall
jag berätta för er, om ni har lust alt höra på, huru jag just
i kvinnosällskap känt den högsta och renaste lycka fri från
alla störande dissonanser. »Berätta, berätta!» En
upplef-vad verklig historie är att föredra’ framför alla både gamla
och nya åsikter sade fru Ström och satte sig bekvämt
tillrätta i korgstolen.
En sommar för några år sedan beslöto Elin Strandman
och jag att vi skulle resa till Slockholm, och sedan tillbringa
en månad någonstädes där i skärgården. Nå, vi reste, och
rredr. Edv. Ekberg
BAGERI, CONDITORI & CAFÉ
9 BOULEVARDSGATAN 9. 52 ALEXANDERSGATAN 52.
del blef för mig etl alldeles nytl rön, ty jag hade aldrig
tidigare haft kvinnligt ressällskap, och jag undrade om det
skulle bli mycket »torrt». Elin oc jag voro gamla
skolkamrater och hade umgåtts flitigt, sa all vi kände lill hvarandras
vanor och egenheter, och jag visste alt hon ägde
ordningssinne och var hänsynsfull, de nödvändigaste kardinal
dygderna för att en intim samvaro människor emellan skall
kunna bli dräglig. Redan under öfverfarten kände jag hur
en känsla af ro och frid smög sig öfver mig. Min kamrat
lade inlet band på mig. Jag kunde liga eller tala aili hur
det föll mig in, och jag fick vara fullt och helt mig själf,
utan fruktan för alt bli missförstådd. Det var härligt, en
dylik otvungen frihet liade jag aldrig känt i en mans
sällskap. Vi kommo till Stockholm i den bästa stämning. Dä
det nu var midt i juli månad och soligt och varml i staden,
beslöto vi all så fort som möjligt söka oss ul till landet. De
dagar vi stannade i Stockholm, bodde vi i ett pensionat vid
Birger Jarlsgatan, och säkert har detta resandehems väggar
sällan genljudit af sä glada skrattsalvor, som när vi bodde
där. Redan första kvällen fick Elin sitt »dille» som jag
kallade den räddsla som plötsligt grep henne, då hon tyckte sig
höra ett egendomligt buller från rummel invid. Jag
lyssnade och kunde inte förneka att jag hörde etl besynnerligt
fladrande ljud, alldeles som om en massa fåglar skulle flaxat
mot något burgaller. Hennes ångest tilltog, och hon vågade
inte röra sig ur fläcken tills jag steg upp från min säng och
öfvertygade henne 0111 atl dörren var riglad. Då hennes
fruktan var orimlig och grundlös, så kunde jag inte låta
bli att drifva med henne. Ännu en stund hördes detta
oförklarliga ljud, så blef aili tyst och vi somnade. Pä morgonen
när städerskan kom in med kaffet, så frågade jag genast
af henne hvem som bodde i rummet invid vårt. Jo där
bodde fröken Andersson, pensionatets innehafvarinna. Jag
Helsingfors Trövaruafför Aktleboläö
Sörnäs Strandväg 21. Telefon 7 95.
Angtorkadt golfvirke, panel- och brädfodringsbräder. —
Byggnadssnickerier. — Butiksinredningar. — Villabyggnader.
Kostnadsiörslag på begäran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>