Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEJ!
Till Läsaren.
År 1917, det ligger någol tjufpojksaktigt kvickt i själfva
årtalet, hvad månne det skall bli af del barnet? skall del
spela oss många fula spratt eller nöja sig med små puts,
skall det som börjar med strid kanske sluta i frid, svaret
på alla frågor behöfva vi blott vänta på i 385 dagar, och för
alla de många, som omfatta tron att de äro evighetsvarelser,
är denna tidrymd futtigt, oberäkneligt kort.
En dag stod alt läsa i Hufvudstadsbladet all rumänierna
bruka säga: Gud gif oss icke all den olycka vi kunna bära,
det citatet gömmer på en stor sanning, vi äro alla starkare
än vi ana när del verkligen gäller, endast en bräcklig rygg
och en svag själ dignar under lifvets börda, därför skola
vi alla morska upp oss, och frimodigt motta’ den loll
nornorna ha i beredskap åt oss, ty vi kunna hvarken beveka
eller trotsa dessa kalla, stolta gudinnor, som äga oinskränkt
makt. Hej vill för första gången på det nya året titta in till
Eder, och hoppas atl den till er kommer kastar ni inte ut,
isynnerhet som den är en liten ofarlig gynnare, som endast
vill meddela Eder: Hvad som är nyttigt all veta, och
samtidigt önska sina annoijsörer, vänner och läsare: Ett gott
nytt år! Adéle Måsbäck.
(K.C.) ;
Rennes tillflykt.
Från sitt fönster såg hon hvita bländande snöfält, och där
bakom skymtade de höga furorna, denna vinter var hon
rikligt insnöad i vildmarken, och dock önskade hon all
våren länge, länge skulle låta vänta på sig, suckande vände
hon sig bort från fönstret och gick fram Lill skrifbordet, här
fanns ju arbete, som väntade all bli gjort, barnens
räkne-hä.ften skulle genomses och korrigeras. Hon slog upp ett
häfte, men sköt det med en olàlig gest ifrån sig och tog plats
i siu hvilstol och föll i tankar, medan hon stirrade på den
väldiga björkbrasan som flammade i kakelugnen. I dag var
det 10 år sedan hon som nyss blifven lärarinna vid tjugu
ars ålder installerade sig här, och emottog folkskolan och
åtog sig alt bibringa folkets barn pli och upplysning för ell
arvode af 800 mark om året jämte fri bostad, ved och lyse.
Hennes vänner och bekanta hade spalt all hon, som var
från ell bildadt hem, och hade uppvuxit i en storstad, inte
länge skulle härda ut med en dylik tillvaro blottad på all
förströelse, och afskild fr-ån alla sina själsfränder bland idel
bondfolk och tölpiga barnungar. Hennes syster hade rådt
henne alt lika gärna gå i kloster, i fall hon vår fast besluten
att afsäga sig världen och lifsglädjen. Där hon nu satl i
halfskyumingen belyst af skenet från brasan såg hon
barnsligt ung och späd ut, och dock hade hon redan uppläckt
silfverstrån i sill silkeslena guldglänsande ljusa hår, hennes
ögon sågo nil svarta ut, men voro vid dagsljus bruna, och
mången vejade för att möta de kloka blickarna, som
förete llo atl se tvärs igenom tingen, hennes ovanligt lilla
ansikte var blekt, men ej af ett sjukligt utseende, näsan var
liten och’ böjd, och läpparna som nu voro hårdt
sammanslutna, och dolde de jämna hvita tänderna voro välformade,
hennes spensliga figur försvann nästan i den djupa stolen.
Hon var klädd i en enkel men alltigenom modern och dura-
bel hemdräkt, de annars så flitiga välvårdade händerna
hvilade nu lättjefullt i hennes sköte, och de små fötterna voro
instuckna i ell par mjuka tofflor, ty så snart skolan
slängdes gjorde hon genast toalett och aflade bela
folkskollära-rinneskepriaden, och var igen den oberoende Nelly Renfeldt.
Hennes bekanta hade för länge sedan upphört att tala om
henne,, och brydde sig ej mer om att undra öfver hvad som
förmått en ung rik flicka att slå sig ned på landsbygden som
lärarinna, for de flesta var hon som lefvande begrafven, och
hennes släkt och intimaste vänner kunde inte finna något
annat antagligt skäl för hennes handlingssätt än atl tion
blifvil smittad af de moderna kvinnoidéerna och därför gaf
sig i väg för all verka och arbeta för folket, men som
hennes vurm var ganska oskyldig, och hon genom sin
halsslar-righet ej skadade någon annan så lämnade de henne i ro,
och del var hon tacksam för. Hon hade ofta i början af
sin vistelse här undrat öfver alt hon ej alls saknade sitl
forna umgänge, men vid närmare eftertanke fann hon del
hell naturligt, |y hvad hade hennes vänner egentligen
språ-kat om, jo om idel bagateller: nöjen, toaleller, den sist
utkomna romanen och skvaller. I samspråk med folket här
fick hon större tankeutbyte, hon kom i beröring med
människor med sunda tankar och känslor, människor som alla
arbetade, och som själfva upplefde romaner, och till och
med deras skvaller blef njutbart genom alt de lågo inne med
ell så rikt mått af bred folkhumor, och det kom en alldeles
att glömnia bort att de stundom försyndade sig mot åttonde
biidet. I början hade nog ensamheten förefallit henne
pinsam. men då log hon sin tillflykt till arbetet och dagarna
gingo snabbt nog, men de långa kvällarna och de sömnlösa
nätterna när tankarna kommo, de där tankarna, som hon
lyckats döfva, men inte döda, de stodo upp som spöken så
|ff<2säf» Ëdlv» EiKfo&P^
BAGERI, CONDITORI & CflfE
9 BOULEVARDSGATAN 9. 52 ALEXANDERSGATAN 52.
HELSINGFORS.
Helsingfors Träuaruaffär Aktiebolag
Sörnäs Strandväg 21. Telefon 7 95.
Angtorkadt golfvirke, panel- och brädfodringsbräder. —
Byggnadssnickerier. — Butiksinredningar. :— Villabyggnader.
Kostnadsförslag på begäran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>