Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEJ!
Till Läsaren.
Hvarje årstid liar sin fest och jubeldag, som naturens
uppståndelsedag kunna vi betrakta påsken, sommarens
högtid infaller vid midsommartiden, ocli höstens borde
egentligen vara »Alla helgons dag», men vi förbigå den med
tystnad, ty: Hvar skall man laga helgon där inga helgon
finns, med nedslagna blickar och blygselns rodnad på
kinden måste vi erkänna att del inte allenast nu, utan alltid
varit klent beställt med dygden här i bygdén, därför förläg-’
ga vi höstfirandet till marknaden, vår sannskyldiga
ström-mingsfest, och midt i den kalla kulna vintern ha vi vår
största glädjefest julen.
När häradshöfding Helsingfors på påskmorgonen
uppslår sina violblå ögon, och ser alt solen redan står högl på
himlen, ocli hör hör dufvorna därute kull ra och hur
takdroppen betänksamt faller mol fönsterbrädet, då skyndar
han upp ur sängen. Häradshöfding Helsingfors är världens
största optimist, på hans förhoppningars klarblå himmel
finns numera inte ens den minsta lilla molntapp, men det
oaktadt intar han tankspridt sin frukost, hvarför darrar
han på manschetten, kuttrandet där ute irriterar honom;
och med ens inser han att del ej alllid är gotl alt vara
allena, ensam rår han nog med ägg och memma men — hur
går det med påskkyssen?
Hej önskar sina annonsörer, vänner och läsare en glàd
påsk, med god tillgång på memma, och stora färska ägg,
men inga judaskyssar. Adéle Måsbäck.
Obs.! Prenumeration å Årstiderna och Hej emottages i
Skatuddens cigarrimport, Westra Hamngalan 5.
Prenumerationspris 1:50 lör år 1917.
Estfolket.
Estfolket, som de allmänt kallades, hade redan i många,
många år bott på den kala bergiga ön midt i Finska viken,
och de hade ungefär lika lång väg alt segla lill Helsingfors,
som lill Reval, men de föredrogo all om hösten sälja sin
salta strömming i Helsingfors, och dit foro de äfven under
våren och sommaren för alt slumpa bort sin fjällfisk, men
under 3—4 månader af året voro de så gott som afskilda
från den öfriga världen. Estfolket bestod endast af man
och hustru, och båda voro tysta och ordkarga, därför föll
det aldrig närmast boende grannar in all besöka dem, ocli
de å sin sida gingo ej heller vintertiden den 2 timmars långa
vägen öfver isen för att hälsa på skäriborna, ty de visste
mycket väl att »Estfolket» inte var omtyckt, endasl jämnt
och nätt tåldt af den urgammalt svenska befolkningen, som
här ansåg sig äga ensam rätt lill klippor och haf. Dock hade
det ibland marknadstiden händt när Estfolket återvändt
från stadsresan, och vinden var rakt emot, och det visade
sig omöjligt all kryssa sig fram, att de tagil nödhamn hc^s
någon fiskare, och när brännvinsflaskan gäll laget rundt så
lossade tungans band också, på esten, och han började
sjunga och tralla eller berätta om händelser från sin
barndomstid i Estland. Hans far hade varit lifegen, och haft
en grym husbonde, som brukade tussa sina hundar på
honom när han var en liten gosse, och engång vid ett dylikt
tillfälle när lians far hade trädt skyddande emellan blef han
för visad faderskärlek pryglad så all han från den stunden
blef felaktig för hela sin återstående lifstid. När lian
omtalade dessa barndomsminnen lyste hans ögon mordlystet,
och ban utbrast i vilda förbannelser öfver aili hvad
herrskapsfolk helte. Da blef han alllid nedtystad af sina
åhörare, som visserligen tyckte att hans baroner där i Estland
måste ha varit riktiga djäflar, men de för sin del hade all-
BAGERI, CONDITORI & CFIFÉ
9 BOULEVARDSGATAN 9. 52 ALEXANDERSGATAN 52.
HELSINGFORS.
tid varit sina egna herrar, och de grefvar och baroner, som
de kommit i beröring med hade varit riktigt som annal
hyggligt folk. Då hände det att någon fiskargumma
undrande sporde, månne inte sådana där grymma herrar frukla
för döden och domen. Esten skrattade hånfullt och
berättade all engång hade en utpinad slaf på sin dödsbädd
hot-fulU sagt ål sin husbonde: Ni skall efter döden få svara för
allt del onda ni gjort, då svarade hans herre: Vet du intè
dit kräk, all den, som är herre här på jorden, också är herre
i helvetet. Eller dylika tillfällen när esten frestats att språka
var det som om han skulle ångrat sig, och blev tyst och
tillbakadragen, ehuru gubbarna oafbrutet trugade honom alt
dricka, så förblef han en tyst åhörare till deras muntra
prat, och så snart det blef möjligt alt fortsätta resan
skyndade han sig bort, och han behöfde ej uppmana sin hustru
att följa, lik en hund var hon alllid den första, som rusade
till dörren, och i båten. När de hade gått kändes det liksom
om luften blifvit lättare för de andra, ty Estfolkets dystra
lifserfarenheter, och hämndlystna lifsåskådning gjorde ett
obehagligt intryck på skäriboarna, som då de hade
tillräckligt med bröd i huset, och en kanna brännvin på bordet
funno människorna goda och lifvet skönt.
* «
En väldig brasa flammade i den öppna spisen, och en
lång mager mörklätt kvinna kringom fyrttio år stod med
ett fat rykande poteter i handen, vid bordet i den torftiga
stugan. Ilon vände sig om när farstudörren knarrade, ocli
efter att ha stampat snön från sina långskaftade stöflar steg
hennes man in, han var i samma ålder som hon, och af
medellängd, men ovanligt axelbred, hans svarta stripiga hår
hängde ned öfver pannan, han hade mörk hy, små bruna
Helsingfors Trävaruallär Bhtiebolag
Sörnäs Strandväg 21. Telefon 7 95.
Angtorkadt golfvirke, panel- och brädfodringsbräder. —
Byggnadssnickerier. — Butiksinredningar. — Villabyggnader.
Kostnadsförslag på begäran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
