Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde att hon aldrig försvann i
mängden. Det var något förnämt
rent av kungligt i hennes hållning.
Elly var mycket uppvaktad
redan när hon gick i skolan.
Pojkarna stodo i kö för att få dansa
med henne på balerna, de
smickrade henne, skämde bort henne,
och det dröjde inte länge förrän
hon började förstå att hon var
något märkvärdigt. Gamla
Anna, som fortfaraude
skötte hushållet åt oss,
sade ibland, att hon tyckte
att. fröken Elly roade sig
alldeles för mycket och
hade för stor frihet, så ung
som hon var.
»Hon växer fröken över
huvudet», sade hon och sug
bekymrad ut. »Vidjan
skall böjas medan den är
ung! Akta sig. fröken
Gertrud, att det inte
slutar illa.»
»Iag blev riktigt
förargad på henne. Det blev
jag alltid när någon
vågade kritisera min
syster. Elly var min
ögonsten ! Jag kunde i alla
fall inte låta bli att
tänka på vad Anna sagt, oct
on afton, innan vi skulle
gå till sängs, sade jag
till min syster:
»Elly, känner du
närmare Lennart
Ha-gell ?»
»Ja visst gör jag
det!» svarade hon
lugnt. »Jag känner
hans syster Mabel
mycket väl. Hon gick
klassen över min.
Varför frågar du det?»
»Ja. du förstår,
Elly, jag hörde en historia om
dig och honom. Det var någon.
som sett dig och Lennart åka bil
vid halv tvåtiden en natt. Det
var förresten samma kväll som du
var på dans hos Britta. Jag
tycker inte att du . . .»
Jag baun inte säga mer. Hon
lusade upp med gnistrande ögon
och slog näven i bordet.
»Vem har pratat i dig den där
smörjan-, om jag får fråga? Det är
naturligtvis någon, som är
svartsjuk på mig, för ait jag jämt är
tillsammans med Mabel och
hennes bror. Man borde vrida nacken
av alla skvallertanter!»
Jag kände mig lugnad. Det var
säkert så. Bara avundsjuka!
»Gertrud, du förstår väl att .iag
inte gör något opassande?» Hon
lyfte sina vackra ögon mot mig
och lade min hand mot sin kind.
Hon var oemotståndlig när hon
ville. Innan vi somnade på kvällen
hade jag lovat att aldrig mer
lyssna till skvaller. Jag höll mitt lof-
»EHy, käraste»,
utropade jag och sträckte
armarna mot henne.
te! Hur bittert fick jag inte ångra
det...
Kort eller denna händelse
förlovade jag mig med Karl Erik. Så
länge jag kan minnas har jag hållit
av honom. Vi voro skolkamrater
och hade lekt tillsammans som
barn. Min mor var mycket förtjust
i honom, och jag minus en gäng,
kort innan hon dog, då hon sade
till mig:
»Skall du gifta dig en gång,
Gertrud, så kan du inte få en
båttre och finare man än Kari
12
.» Det hade jag inte he], i
ler kunnat få ...
Elly verkade mycket nöjd med
mitt giftermål Jag trodde först att
hon gladde sig At min lycka, men
senare begrep jag att det var mest
för att hon skulle bli »sin egen»
nu, få sköta sig själv mera än
förr ...
När jag, hade varit gift i sex
månader kom Elly en dag in till mig
och berättade helt lugnt, nästan
nonchalant, att om några månader
måste hon till sjukhus »på grund
av vissa omständigheter ...»
Jag sjönk ned i stolen och
bara stirrade på henne...
Jag ville säga något, men
kunde inte. Det var en chock,
som gjorde mig halvt
vanmäktig.
»Elly», stammade jag
till slut, »menar du, att
du .. .»
»Naturligtvis!»
svarade hon otåligt och
ryckte på axlarna.
»Det blir inte bättre
med att gråta och öja
sig. Jag ville bara
förbereda dig i tid.»
Jag bad henne säga
vem som var far till
barnet, men hon
vägrade ihärdigt. »Hans
namn kommer aldrig
över mina läppar», sade
hon bara...
När jag talade om det
för Karl Erik sade han
ugut:
»Det kommer egentligen
inte som någon
överraskning! Det är bara, vad jag
väntat. Jag hörde några herrar tala
om Elly härom dagen, och av
deras samtal fin-stod jag vilka
åsikter de hade om henne. Jaa
beklagar, jag vet ju hur varmt
du är fästad vid din syster.»
»Vad ska vi göra?» snyftade jag.
»Var lugn bara, så ordnar sig
allt. Elly får resa utomlands! När
sådant här inträffar är det bäst alt
den »felande parten» ger sig i väg
så långt bort som möjligt, och inte
befinner sig i centi uin av skvallret.
Du vet ju hur det pratas i en sådan
här småstad. Kliv måste bort.»
Elly reste utomlands »för att
studera språk», som det hette.
.Iag I ror inte att någon anade
ugglor i niossen. Hennes barn föikles
pä ett slida ni där sjukhus, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
