Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xerxes tåg till Grrekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
ärmrockar, beklädda med jernfjäll; i stället för sköld hade de ett flätverk af
segt träd samt dessutom korta spjut och stora bågar; i kogren funnos
rörpilar och i gördlarna en skarpslipad dolk. Assyrierna buro flätade hjelmar
beslagna med koppar och pansar af linnetyg; deras hufvudvapen
varenjern-beslagen klubba. Sakerna, ett skythiskt folk, hade höga turbaner, som voro
spetsiga uppåt, och stridde med stridsyxor. Indierna hade
bomullskläder, Kaspierna pelsverk, Sarangerna prålade med mångfärgade mantlar och
deras skor räckte nästan ända till knäet. Araberna voro omgjordade med
vida öfverklädd- och hade långa bågar, hvilka man efter behof kunde spänna
från båda sidorna. De afrikanska Athiopierna voro insvepta i panther- och
lejonhudar, hade pilar af rör, hvilkas spets bestod af en serdeles hård
sten-art, deras spjutspetsar bestodo af antilophorn, och då de drogo ut till
striden utmålade de sig på ett sällsamt sätt, halfva kroppen med krita och
den andra med mönja. Libyerna kommo i läderdrägter, Thrakiema hade
ett varghufvud till mössa och brokig pels på kroppen samt stöflor af
hjortskinn. Chalyberna prydde hjelmarne med kopparhorn och fjäderbuskar, men
de asiatiska Athiopierna hade deremot hufvudet betäckt med en afflådd
hästhud, hvars öron stodo i vädret och hvars mahn hängde ned efter ryggen.
Men med afseende på prakt stodo dock Perserne framför alla andra. Deras
konstfullt arbetade rustningar glänste af en mängd ädla metaller, hvarmed
de voro inlagda. Med deras tross följde en mängd likaledes skönklädda
tjenare. Ibland rytteriet, som utgjorde härens förnämsta styrka, framstodo
isynnerhet Sagartierna, ett persiskt herdefolk. Dessa hade uppställt 8,000
ryttare, hvilka ej begagnade annat vapen än en dolk och en af läderremmar
flätad snara, hvarmed de snärjde sin motståndare och. dödade honom, under
det att de släpade honom efter sig. Indierna kommo dels till fots, dels till
häst och dels i vagnar, hvilka drogos af vilda åsnor. Det arabiska rytteriet
red på raska kameler och måste stå bakom allt det andra rytteriet, emedan
hästarne skyggade vid kamelernas åsyn.
Allteftersom hären ryckte framåt tillväxte den allt mera, alldeles som
en lavin, hvilken rullar fram Öfver de ödsliga snöfälten och rycker allt med
sig. Phrygier, Lydier, Thrakier och andra folkslag måste sluta sig till
tåget. Till fots, till häst, i vagnar, och Araberna på kameler, framvältrade den
uppbådade massan med en oräknelig tross af slafvar och slafvhmor,
forvagnar och lastdjur, genomtågade Kappadokien och Phrygien samt fann
her-berge och ett gästfritt mottagande hos den rika Lydiern Pgthios, som egde
allt det kringliggande landet. Då han äfv«n erbjöd sig att understödja
konungen med penningar till fälttågets fullföljande, frågade denne förvånad
hvem han var. Han erfor då att samme man fordom hade skänkt den
store Darius ett platanträd och en vinstock af rent guld, och att hans rike-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
