Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigiska företag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
borgare, af landtborna, 300,000 till antalet, af kolonisterna, som hade nedsatt
sig på flera kuster och öar, af slafskatten, bergverken, hvilket allt tillsammans,
upptaget efter nutidens penningvärde, torde hafva of verstigit en summa af
100 millioner.
För att rätt kunna bedöma denna stora penningesumma, måste man
vidare besinna att statens regering och förvaltning kostade vida mindre än
den gör under nuvarande tider. Perikles hade visserligen fastställt
dagtraktamenten för heliäan, lagväktarena och andra personer, som användes för det
allmännas behof; men de flesta statsembetena förblefvo dock blotta
hedersposter utan lön.
Dessutom tyngde stora pålagor på de rikare medborgarena, hvilka deri
alltid sågo ett företräde framför sina fattigare medborgare. De tjenade i
kriget såsom ryttare och hopliter samt måste sjelfva underhålla sina hästar
och rustningar. Den förmögne mannen ålåg det äfven att under ett helt år
underhålla en trirem, som anskaffades af staten, hvarefter han i tre år var
befriad från denna dyra ära. De rika måste dessutom bestrida kostnaderna
för täflingsspelen samt de religiösa festtågen, ceremonierna och skådespelen.
I Athen funnos medborgare, som egde en utomordentligt stor
förmögenhet, hvilken dels bestod i afkastningen af deras inländska eller utländska gods,
dels af inkomsterna af en vidt utgrenad handelsrörelse. Ett naturligtvis ännu
större antal åtnöjde sig med ett behagligt välstånd, och till och med
befolkningens lägsta klasser voro genom tillräcklig och lämplig sysselsättning
skyddade mot brist och nöd. Derföre kunde äfven staten, såsom vi sett förut,
utveckla en så stor krigisk verksamhet, att man skulle finna den obegriplig
om man ej kände till statens förhållanden. Dess krigsmakt bestod af 13,000
tungt beväpnade, hvilka begagnades till fälttjenst, samt 16,000, som
användes till tjenstgöring i de befästade städerna. Dessa voro personer, hvilka
sjelfva bekostade egna tjenare och rustningar. Dessutom underhöll Athen
1,200 ryttare och beridna bågskyttar, 11,600 skyttar till fots och en flotta,
hvars manskap uppskattades till ett antal af 60,000. Med en sådan makt
stod Athen i spetsen ej blott för den lilla attiska republiken, utan för ett
rike, om egde omkring 15 millioner innevånare.
Men allt detta var ej nog för Perikles’ högtsträfvande ande. Hans
ärofulla fädernestad skulle blifva medelpunkten för det helleniska lifvet och dess
sträfvanden, den helleniska kulturen, konsten och vetenskapen. Han
hoppades att andra stater skulle, lockade af dess glans och herrlighet, vända sig till
detsamma, och att sålunda, om vapenlyckan ej ensamt förmådde det, under
Athens fana bilda ett helleniskt statsförbund, som kunde segerrikt uppträda mot
barbarernas skaror. Hans idéer sammanträffade således i deras slutpunkt med
Kimons, och det enda som skiljde dem åt, var den väg, som de ansågo för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
