Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigiska företag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
den rätta, och de medel, som de använde för dess ernående. Han
uppmuntrade derföre de ädla ynglingarna att sträfva efter kunskaper och visdom, lät
vid högtidliga tillfällen uppföra skaldekonstens och musikens mästerverk
för folket vid altarena och på theatern, och drog försorg om utställningar af
bildhuggare- och målarkonstens utmärktaste verk, hvarom vi sedan skola
yttra oss vidlyftigare. Derigenom gjorde han sitt Athen till en
samlingsplats för visa lärare, talare, snillrika skalder och bildande konstnärer, för
hvilkas blickar det skönas ideal ständigt sväfvade. Han använde, såsom en
gammal skriftställare säger, statens rikedomar på saker, som medförde ett
evigt rykte samt medborgarenas eviga välmåga och skicklighet. »Ty då hvarje
slag af sysselsättning erbjudes, då hvarje slags behof yttrar sig, då träder
nästan allting i tjenst i hela staden, och allt blifver på en gång födt och
herrligt smyckadt af sjelfva staden. Så var det på Perikles’ tider. Ät de
unga och kraftfulla borgarena gaf lönen ur statskassan för fälttågen
rikedom och välstånd; men den stora statsmannen ville ej låta den äfven blott
mekaniskt arbetande hopen blifva utan sin andel af statens rikedom.
Derföre gjorde han utkast till stora byggnader och andra konstverk, hvilkas
utförande kräfde en följd af år samt gåfvo mycket folk sysselsättning och
förtjenst».
Till dessa företag använde han förbundskassan från ön Delos, som nu
blifvit förd till Athen, och då man i agoran helt öppet gjorde honom
förebråelser derföre, förklarade han, att Athen hade lemnat sin tribut till
förbundets ändamål, att. krossa barbarerne och afvärja deras anfall på
bundsförvandterna, genom sina medborgares blod, och nu vore det ej mera
skyldigt att göra räkenskap för bidragens användande. Denna slutledning var
visserligen tillfyllestgörande för Athenare, men ej så för bundsförvandterna;
och om äfven den demokratiska massan i de kufvade städerna nöjde sig
med de vunna segrarne öfver den persiska makten, samt den ernådda
vissheten att nu få drifva sina yrken i fred och rö, så framförde dock det
aristokratiska partiet högljudda klagomål öfver det skymfliga i sjelfva skatten,
öfver enskildta atheniensiska vederbörandes utpressningar och de atheniensiska
domstolarna, under hvilka äfven bundsförvandterna måste hänskjuta sina
tvi-stigheter till afgörande. Det fattades öfverhufvud taget det vidsträckta
atheniensiska riket ett gemensamt intresse, som äfven skulle hafva kunnat förmå
de aflägsnare städerna till uppoffringar för detsamma. Det sammanhölls af
våldet och en öfverallt lika regeringsform, men der den ena eller andra
hållhaken slappades, der brusto äfven genast de sammanhållande banden.
Athen fick först göra denna erfarenhet med Byzanz, som afföll från det
och beslöt sig för att försvara sitt oberoende med vapen i hand. Detta
affall var desto farligare, som flere af de öfriga fria bundsförvandterna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
