Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigiska företag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ohios, Lesbos och Samos tillika rustade sig till strids, det sednare mot sjelfva
förbundets hufvud,. Den sednare ön egde nemligen äfven besittningar på
Asiens fastland och råkade af denna orsak i strid med det närbelägna
Miletus, som kom i svårt trångmål. Den bekymrade staden vände sig nu till
Athen med en bön om hjelp och beskydd. Genast afsände Athen en
befallning, så väl till Samos som till Miletus, att de skulle hänskjuta sin tvist
till vederbörande atheniensiska domstol. Oboerna på Samos, som litade på
sin stora sjömakt, åtlydde ej denna befallning, utan ville låta vapnen afgöra
saken. Emot denna fiende, som ej var att förakta, satte sig genast de tio
strategerna, ibland dem Perikles, i rörelse. I början trodde man sig vara
ön vuxen med blott en del af flottan, och Perikles seglade med den öfriga
delen till lydiska kusten, der en persisk satrap tycktes vara fallen för att
komma Samierna till hjelp. Men dessa sednare öfverföllo den delen af
flottan, som belägrade dem, och gingo så illa åt den, att den ej mer vågade hålla
sjön. Belägringen kunde således ej föras med kraft förrän efter Perikles*
återkomst, då äfven hela ön blef underkufvad. Efter denna seger lyckades
det äfven att tvinga Byzantium till underkastelse.
Den dubbla segern bevisade på nytt Athens öfverlägsenhet till sjös,
men ändock öfverlemnade det sig ej åt ett dödt lugn. Dess flottor förde
talrika kolonister till thrakiska kusten, der den vigtiga staden Amphipolis
grundlades vid Strymon, på en af floden bildad halfö. Thrakierna, som
hade förhindrat hvarje försök till kolonisation och dödat omkring 10,000
nybyggare, blefvo nu undanträngda; den nya staden steg nu i anseende
genom handel och genom bearbetande af de närbelägna guldbergverken. En
andra koloni sändes till Siriope vid Svarta hafvet, en tredje till Thurium i
Nedre Italien, der redan före Xerxes’ anfall en hop Athenare sig slagit ned på
Sybaris’ ruiner. Af föregående framställning ser man snart att Athen följde
samma väg, på hvilken Storbrittanien, vår tids första sjömakt, kommit till
sitt vidsträckta herravälde. Dess handel och inflytande skyddades af
kolonier både i nära och fjerran länder, och de underkufvade folkens skatter
satte det i stånd att underhålla flottor och härar, hvilka tjenade dess makt
till stöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
