Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Lif och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Beväpning. Krigsväsende.
Drägten och vapnen i kriget voro hufvudsakligen desamma som i den
homeriska tiden, nemligen spjut och svärd, hjelm, harnesk, benskenor och
sköld; men skyddsvapnen hade likväl blifvit smidigare och betäckte kroppen
bättre än förut, allt efter som man hade gjort större framsteg i metallernas
bearbetande.
Det nu temligen allmänt använda doriska spjutet var åtta fot långt,
det afsmalnade från den nedre ändan, som var försedd med en kort
metallspets, till den Öfre, der den bladformiga, tveeggade spetsen var fästad.
Krigaren förde det med högra handen endast som ett stötvapen, ej mera som
ett kastspjut, och var serdeles öfvad i dess handterande.
Svärdet var tveeggadt; klingan af malm, sorn blifvit kallhärdad, var
blott 15 tum lång, men så massiv att den väl vägde sina 2 skålpund tillika
med fästet, som var utan bygel. Det förvarades ända till handtagets krökta
ända uti en läderslida, och bars vid venstra, men äfven stundom vid
högra sidan.
Hjelmen, som skyddade hufvudet, var arbetad och utsmyckad med
synnerlig omsorg. Den bestod af den egentliga hättan, som nedgick ända till
tinningarna, pannskärmeri, som oftast förlängdes i ett stycke, som skyddade
näsan, kindstyckena, som voro rörliga på gångjern, och nackskärmen. På
den peloponnesiska hjelmen sammanhängde kind- och pannstyckena med
hvarandra och då uppkom ett fullständigt visir, som slöt sig till harneskets
axelstycken. Den böotiska hjelmen förenade sido- och nackstyckena med
hvarandra och hindrade mindre synen och andedrägten. Äfven den attiska
hade detta företräde; den egde endast en parmskärm och rörliga kind- eller
sidostycken. Den sednare var likaledes synnerligen smakfull till följe af
hjelmkammen, som gick tvärt öfver hela hjelmen och uppbar en tagelplym.
Denna sednare prydnad felades ej ofta på hjelmarna; men kammen, i
hvilken deri fastades, var af många olika former, och liknade ofta isynnerhet
ett framåt böjdt rör. Först sednare tillkommo upprättstående fjederbuskar,
men hvilka åter begabbades af talarna och skalderna såsom högst
öfverflödiga prydnader.
Öfver sin chiton bar hopliten ett pansar af koppar, hvilket bestod af
ett bröst- och ett ryggstycke, hvilka ofvantill sammanhöllos genom kedjor
och betäckande axelklaffar samt nedtill af den kopparbeslagna gördeln. Det
räckte ej fullt till höften. De nedre delarna skyddades af en dubbel rad
elastiska metallskifvor och förklädet,, en läderrock, som räckte ned emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
