Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Lifsvilkoren: Näringsmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gud och ser, att hon icke kan hvila med sin förtröstan på sitt
förnuft och dess uträkningar. Sålunda föranledes jordbrukaren,
kanske mer än någon annan, att i det uppenbarade ordet
söka rätt lära känna, tro och älska sin Gud och skapare,
och under detta sökande lärer han småningom känna sig
sjelf såsom en i sig förlorad syndare, som framför allt
behöfver att få tro på den, Gud sändt hafver, Jesus
Christus, enfödde Sonen, som kommit att uppsöka och frälsa
det, som var förtappadt. Med sann tro på Jesus tändes
ett evigt lif i själ och hjerta, och dermed födes ock ett
sant lefvande hopp att efter väl slutad arbetsdag få ingå
uti en evig rolighet. Åkerbrukets höga och stora värde kan
nästan icke klarare eller mera gripande angifvas, än en
nordamerikansk indianhöfding gjort det uti ett tal, som
blifvit meddeladt af fransmannen Crevecoeur. Till
rekommendation för åkerbruket yttrar sig nämnde höfding i
följande ord till sin stam: "Sen J icke, att de hvita
menniskorna lefva af korn, vi åter af kött; att köttet, som vi
hafva så mycken möda att skaffa oss, växer på djur, hvilka
först efter flera år hinna sin fulla mognade ålder; att
hvarje sådant korn, som de hvita strö på jorden, gifver
dem 50—100 åter; att köttet har 4 ben för hastigt
undflyende, men vi blott 2 för efterjagande; att kornen, som
de hvite utså på marken, blifva liggande på sin plats och
der växa; att vintern, som för oss indianer är en tid af
mödosamt jagande, utgör en hvilans tid för de hvite?
Derföre hafva de hvita så många barn och lefva längre,
än vi. Hvar och en, som icke lyssnar till mina ord,
säger jag: förrän träden, som växa öfver våra hufvuden, för
ålder hinna multna och dö, och lönnträden i dalarne
upphöra att gifva oss socker, så skall det slägte, som sår
och äter korn, se oss, som jaga djur och äta deras kött,
utdö och försvinna från jorden." Den enkle, olärde, men
skarpsinnige och förståndige indianhöfdingen förråder med
detta sitt tal, att han klarare och bättre än mången lärd
civiliserad anat den vegetabiliska dietens (särskildt brödets)
stora kraft att skaffa god helsa och långt lif äfvensom
den animaliska dietens skadlighet. Härmed öfverensstämmer
fullkomligt hvad den berömde D:r Oesterlen i sin
Hygiea 2:a upplagan pag. 789 yttrar: De större städernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
