Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flygningens senaste utveckling
Av fil. kand. Harald Martin.
Människan är utan tvivel numera lufthavets behärskare och
för vart år som går blir man mer och mer övertygad om
detta sakförhållande. Kastar man en återblick på de senaste
årens händelser i luften, där människan numera kan komma
högre än fåglarnas vingar kunna bära och färdas fram med en
hastighet, snabbare än vinden eller med nära milen i minuten,
kan nog ingen längre tvivla på framgången i människans kamp
om luftens erövring.
För att få en bättre inblick i de kampmedel nutidsmänniskan
begagnat sig av för att uppnå dessa framgångar skola vi
först i korthet betrakta de senaste årens utveckling på
flyg-plansteknikens område och den därmed samhörande
motorfrågan. Härvid är att märka, att något särskilt revolutionerande
i principerna för flygning icke inträffat, om vi undanta
Ciervas autogiro, vars principfråga att kunna stiga rakt upp
dock ännu ej är fullbordad, utan våra nuvarande flygplan
grunda sig på samma allmänna anordningar och principer som
konstruktionerna för över 20 år sedan. De framsteg, som gjorts
ifråga om flygprestationer, säkerhet och effektivitet, hänföra
sig uteslutande till ett tekniskt-vetenskapligt och
ingenjörs-mässigt arbete efter samma allmänna riktlinjer, som tillämpas
på teknikens alla områden. Ur denna synpunkt kunna vi till att
börja med märka att flygmaskinen under de senaste fyra-fem
åren undergått betydande förändringar till såväl exteriör som
byggnadsmaterial. Utvecklingen av den moderna
flygplanskon-struktionen har utvisat tendenser på ökad aerodynamisk
verkningsgrad, större hastighet och litet luftmotstånd. Samtidigt
som man alltmer övergått till monoplantypen, har vingprofilen
blivit tjockare, och så småningom kommer nog så gott som
allting att placeras i den kommunicerbara vingen, varigenom
flygplanet ej längre behöver någon flygkropp, som hittills
erbjudit det största luftmotståndet. Kommunicerbara vingar ha
redan länge existerat, om man också endast kunnat krypa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>