Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ta vad vi redan framhållit, nämligen att jazzmusiken undan för
undan renodlas så att säga och befrias från de extravaganser,
som till en början ansågos markera dess egenart. Detta betyder
emellertid ej att jazzmusiken håller på att glida över i »vanlig»
musik och så småningom försvinna. Tvärtom synes den bibehålla
sin fulla dragningskraft men har ändå ej på något sätt
befruktat den vanliga sortens musikutövning. Visserligen har man hört
talas om en jazzsymfoni och en jazzopera, men det mest
framträdande draget hos dessa torde bestå i utnyttjandet av
saxofoner och andra s. k. jazzinstrument, vilka, som vi sett, i
allmänhet funnits till långt innan jazzen kom till.
Ett bevis för att jazzen måste betraktas som något för sig
ligger också i den omständigheten att de stora
musiketablissemangen utomlands ofta hålla sig med två orkestrar, av vilka
den ena är en jazzorkester, som spelar »jazzmelodier», medan
diiremot den andra orkestern spelar upp till vals och tango.
Dessa dansers rytmer anses icke med fördel kunna markeras
av ett jazzkapell, utan det fordras en mjukare orkestrering,
vartill man inom parentes sagt gärna låter ett eller två
dragspel bidraga.
Marque.
100 miljoner radiolyssnare
Enligt en statistik för 1929 beräknade man, att nämnda år
funnos världen runt 100 miljoner människor, som voro
radiolyssnare.
Antalet mottagningsapparater anslogos till c:a 20 miljoner,
fördelade sålunda: Förenta staterna 9 milj., Tyskland och
England vardera 2,500,000, Frankrike 1,250,000, Japan 530,000,
Australien 290,000, Italien och Tjeckoslovakien vardera 250,000,
Danmark 215,000, Ryssland 200,000, Spanien 75,000, Schweiz
73,000, Belgien 62,000 o. s. v.
Antalet i Sverige utfärdade radiolicenser uppgick i medio av
1930 till 451,990. För Stockholm utgjorde antalet licenser 70,560,
därnäst kom Sundsvall med 8,894.
Av de olika redovisningsområdena ledde Motala med 156
licenser pr 1,000 Invånare. Djursholm följde närmast med 150,1
och i tredje rummet kom Mjölby med 141,4. Den lägsta
promillesiffran uppvisades av Lycksele med endast 10 pr tusen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
