Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varför heter Ni Bergström?
Ända in i vår tid har det varit vanligt, att en person, vars
fader hetat exempelvis Erik Johansson, icke kallat sig för
Johansson utan i stället använt Eriksson som tillnamn,
och har han själv hetat låt oss säga Karl i förnamn, ha
hans barn kommit att heta Karlsson. Alla våra namn på
-son ha såledess icke varit några ärftliga familjenamn, det
är först inemot vår tid de använts som sådana, och således,
kan man med fog påstå, att stora delar av svenska folket
saknat släktnamn, en brist som ännu i dag ej är fullt
avhjälpt, alldeles bortsett från propagandan för orginellare
släktnamn än de på -son. I själva verket äro skandinavierna
de sista av Europas kulturfolk, som antagit släktnamn,
medan kineserna äro de första av alla folk, hos vilka man
påträffat detta bruk.
Ett familjenamn eller släktnamn anger en person som
medlem av en viss familj, men ofta ger namnet även en
antydan om släktens ursprung, -sownamnen innehålla
upplysning om faderns eller stamfaderns förnamn, andra
namnformer lämna uppgifter om ursprungsorten — släkten
Noreen till exempel härstammar från Nors socken, medan
Wieselgren är en gren av släkten Wiesel från Yislanda.
Ett studium av familjenamnen har således inte bara ett
språkligt utan även ett kulturhistoriskt intresse, och
namn-givningens principer ge oss också en liten inblick i vårt
folks psyke. Skola vi nu roa oss med att göra en översikt
av det svenska släktnamnskicket och dess utveckling få vi
framhålla, att tillnamn möta oss redan i fornsvenskan -—
det är sådana ssom bildats av djurnamn t. ex. Kyckling,
Lindorm, av växter, t. ex. Lök, Masur men även en del
andra: Oväder, Gavelbänk, Stormule, Borste, Fågelsång,
Oblider, Grytgjutare och Morakarl kunna nämnas som
karaktäristiska typer, medan ett namn som Birger Brosa
— tillnamnet betyder »småleende» — antyder att
namngiv-ningsprinciperna voro rätt fria. Flera av dessa stå
öknamnen rätt nära, och i själva verket torde det på ett primi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
