Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligheter för en oförliknelig karriär. Karl XII:s
demokratiska inställning har sitt intresse, men bör ses mot
båk-grunden av den tidens förhållanden. På det hela taget kan
man säga att ända intill slutet av 1700-talet icke ställdes
några andra krav på officerarna än sådana, som voro av
praktisk natur, medan de teoretiska kunskaperna fingo
inhämtas genom självstudier. Då regementscheferna hade full
frihet att efter eget beprövande rekrytera officerskåren,
fanns ju möjlighet för gemene man att avancera så långt
som hans rent militära duglighet medgav, oberoende av
börds-förhållanden och skrankor, men systemet ledde till sådana
missförhållanden som bortskänkandet av
officersbeställningar till minderåriga söner till förtjänta fäder, varjämte
ackordssystemet praktiserades i stor utsträckning — det
innebar att en tillträdande officer kunde åläggas att till sin
företrädare utgiva ett visst penningbelopp, en
officersbeställning kunde alltså köpas med pengar.
Under hand blev det emellertid en annan tingens ordning,
och på officerarna ställdes högre fordringar än dittills varit
fallet, man krävde av dem inte bara trupprutin utan även
krigsvetenskapliga kunskaper och en viss allmänbildning.
Det var i enlighet med dessa krav, som man i vårt land
inrättade en krigsakademi på Karlberg år 1792. Denna
läroanstalt var gemensam för armén, skärgårdsartilleriet och
flottan och där meddelades kunskaper inte bara i rent
militära ämnen, utan även i de humanistiska, som på den tiden
ansågos erforderliga för vinnandet av officersgrad.
Akademien var för liten för sitt ändamål och det var blott en
fjärdedel av det årliga behovet av officerare som där
kunde få sin utbildning, men hävdandet av de
humanistiska studiernas betydelse för officerskåren var
värdefullt. Det ungefär samtidigt stiftade Krigsmannasällskapet
utövade ett upplysningsarbete, som verkade i samma
riktning. Regementscheferna uppställde vissa
kunskapsfordrin-gar för officersaspiranterna och detta ledde till att särskilda
artilleriläroverk inrättades i början av 1800-talet, ett par
årtionden senare kom även en skola för blivande
linjeofficerare. Genom en förordning år 1835 fastställdes att de
aspiranter, som ej genomgått krigsakademien skulle undergå en
särskild examen.
Det heter i detta stadgande att aspiranten skall ha fyllt
18 år samt ha avlagt studentexamen vid något av
universiteten i samtliga ämnen med undantag av hebreiska, grekiska
och latin. Aspiranten kunde bli underofficer utan föregående
utbildning och skulle som sådan ha minst ett års tjänst
och ha fullgjort såväl ett rekryt- som ett befäls- och ett
regementsmöte. Genom denna förordning fastställdes att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
