Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALMINDELIG KIRKEHISTORIE 263
Berlingske Tidende. Nr. 66 (
19
/s) 1867, i Fædrelandet. Nr. 76 (
8
%)
1867 af —n
og i Dansk Rigstidende Nr. 73 (
27
/s) 1867 (af
quis)) bemærket, at dette Skrift i Virkeligheden mere er at be-
tragte som et Indlæg i Striden om Forholdet mellem Tro og
Viden end som en historisk og litteraturhistorisk Belysning af
Holbergs Kirkehistorie, jfr. J. E. Sars’s Anmeldelse i Vort Land.
Kria. 1867. Nr. 8 [Optr. i J. E. Sars, Saml. Værker, Kbh. (Kria.)
IV. 1912. S. 24—28]. Desuden har Rasmus Nielsen medgivet
Liebenbergs nedenfor anførte Udgave (1867—68) af Kirkehisto-
rien en Indledning.
I Sig. Høst, Om Holbergs historiske Skrifter. Bergen. 1913.
S. 129—44 findes et Afsnit om Holbergs Kirkehistorie; jfr. Fr.
Buil, Ludv. Holberg som Historiker. Kria. 1913. S. 105—09;
Kirkehist. Samlinger. 3. Rk. VI. S. 228—37.
Den bekendte svenske Forfatter Karl Kristoffer Gjörwell har
i sine anonymt udgivne: Bref om blandade åmnen. Stockholm.
1754. 3. St. S. 40ff. rettet et Angreb paa Kirkehistorien: »Hans
N. Testaments Kjörko-Historia är intet skrifwen med al den
granskning, som wil fordras af en Protestantisk Skribent. Han
roar sig nog för ofta på de wördiga Fädernas och Prästerska-
pets räkning. Han talar nog fritt om tromål. Så öm han är, at
alla underwärk, och alt det, som hänt besynnerligit i Gamla
Testamentets Hushålning, skal forstås efter bokstafwen, så är
han däremot nog critisk och swårtrogen, når det kommer an
på något järutekn i Nya Testamentet. Han wisar intet tilräcke-
ligen och med en wördnadsfull erkjänsla Guds underliga wägar
med sin Forsamling genom alla tidehwarf. Han utpekar intet de
Ställen, hwarest Guds finger lämnat efter sig de tydeligaste kjänne-
märken af sin närwarelse. Han uptäcker på et nog theatraliskt
sätt och med en Ismailitisk anda en hop Munkars, ja ock wäl-
menande Lärares fel, och finner smak uti at bibehålla lifwet af
saker, som en Christen häldre skulla söka at hielpa til sin graf.
Han går småleende forbi många ting, som kunde styrka och
bewisa den Christna Religionens Sanning och Helighet, och det,
som är hufwudsaken uti al Kjörko-Historia, at wisa huru Evan-
gelii Lära har uti alla tider och under alla öden behållit sig i
sit ljus och kraft hos wisza, fast uti alla länder och religioner
strödda Guds Männer, samt huru Gud wetat wisligen betjena
sig af alla förändringar uti det wärdsliga regementet, af alla
upkomna wilfarelser och kjätterier, af förföljelser och goda dagar,
til sin Forsamlings sanna nytta och wälfärd. At Baron Holberg
detta senare intet gjort eller kunnat gjöra, hör honom intet så
noga tilräknas. Hans stora opartiskhet, at intet med en okunnig
menighet fördöma och wråka åt helfwete alla dem, som öfwer-
nitiska och oandeliga Möten och Präster under en helig mine
förskrifwit åt hin Onda, kan intet nogsamt berömmas. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
