Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TD
HELTINDEHISTORIER 359
Holberg förliknar i sina Hjeltinnors Historier wår Namnkunniga
Drotning Christine med den berygtade Maria Stuart, Drotning
af Frankrike och Skotland. Skribenten wisar den forrå på sin
swagaste sida. Jag år aldeles ense med honom, at hon i wisza
mål war mer ån swag, och utstod många swåra frestelser, fast
de alla öfwerföllo henne hemmeligen, och man ingen ting dår-
om med historisk wiszhet kan eller bör beråtta. Når jag medger
detta, så wil jag intet tåla, då han forestålier sina Stora Hjelt-
innor Margareta och Elisabeth, at han gjör dem så fina och
rena. Den senares roliga äfwentyr åro nogsamt bekanta. Hwad den
forrå angår, så ser hennes nåra och fortroliga umgånge med
Abboten i Sorö, sin Skriftefader, nog twetydig ut och mindre
upbyggelig. För tre och fyra hundrade år sedan kunde man för
en dum och af prästerna fängslad menighet dölja mycket, som
nu aldrig mera låter sig gjöra uti et uplyst tidehwarf, då min-
sta swagheter snart blottas och med rygtet förökas. Utom denna
andeliga fadren hade hon twå wårdsliga gunstlingar, til börden
bågge Swånskar, Algud Magnusson og Abraham Brodersson. Uti
jämnförelsen emellan de twänne förstnämde Drotningarna såger
han, at Maria war en större, men Christina en sålsammare Syn-
derska. Han sluter wår Swenska Stor Frus Historia med denna
mårkeliga och wål paszade sedolåran: Det hade wäret at finske,
at dehne gode Dronning wäret lidt mindre lård och lidt mere
klog, thi intet tjener mere end hendes Historier til bevis paa,
hvad för skjål dåt år emellem Lårdom och Visdom«.
Den Omtale, Holberg dels i sine Heltindehistorier dels i sin
Danmarks Riges Historie havde viet Dronning Christina af Sver-
rig, paadrog ham, som omtalt af Gjfirwell, et Angreb i Jo. Ar-
ckenholtz: Memoires concernant Christine, Reine de Suéde. I—
II. Amsterdam & Leipzig. 1751. Men Striden i den Anledning
skal der gøres Rede for senere under Holbergs Modskrift: Lettre,
qui contient quelques remarques sur les mémoires concernant
la reine Christine nouvellement publiés. Leipzig. 1752.
Heltindehistorierne er i nyere Tid behandlet i Sig. Høst, Om
Holbergs historiske Skrifter. Bergen. 1913. S. 165—76, hvor det
(S. 166—67) hedder: »Historisk set, stoflig om man vil, har
heltindehistoriene ringe værd; de er meget mer en rent popu-
lær kompilation av ret populære forfattere, særlig Rapin, Da-
niel, Burnet, Bayle og enkelte andre«. ... »I det hele er Helt-
indehistorierne langt mere et filosofisk (i Holbergs sprog mo-
ralsk) skrift end det er historie« og S. 168 kalder han det lige-
frem »et historisk amatørverk«.
I sin nedenfor anførte Udgave af Heltinde-Historierne har G.
Rode i 2. Deel S. 280—90 meddelt endel Oplysninger om de
Kilder, som Holberg har benyttet ved Skriftets Udarbejdelse;
hertil findes nogle Tillæg og Rettelser i Høsts ovennævnte Skrift
S. 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
