Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Infektionssjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 INFEKTIONSSJUKDOMARNA
vilka numera tyckas vara fullständigt utslocknade och ecej hava
kommit tillbaka. Sålunda beskrives en fruktansvärd massdödande
»pest», som åren 430—425 före Kr. härjade i Grekland; dess
sjukdomsbild liknar ingen av de under vår tid kända, varför man
givit den namnet »tyfus antiquorum», de gamles tyfus. Förmodligen
var den pest, som Galenus beskriver och som rasade under kejsar
Antonius Pius åren 1653—168 efter Kr., samma sjukdom. Sedermcra
har den dock aldrig visat sig och är antagligen att anse såsom
för’svunnen från jorden. Bubonpesten, som vi ännu i dag känna, var
under flera århundraden mänsklighetens gissel; den första
epidemien av bubonpest, som man känner, uppträdde under kejsar
Cyprianus 251—266 efter Kr. Sedermera har den då och då
företagit ctt tåg genom världen, men har sedan förra århundradets
början varit på säker återgång, och Europa har sedan 1841 varit frit!
därifrån, så när som på några små infall på ryskt område, varvid
Volga ej överskriditls. ,
De i förra århundradet så vanliga och så mördande
koppepidemierna hava blivit oskadliggjorda i kulturländerna genom
vaccinationstvångets införande. Spetälskan, som under medeltiden var ett
allmänt utbrett mänsklighetens gissel i Europa, har nu endast
inskränkta områden, på vilka den härskar t. ex. Hälsingland i Sverige
och vissa trakter i Norge. Tyfoidfebern tycktes även vara stadd i
långsam tillbakagång. Dock hava även nya sjukdomsgäster visat
sig. Först på 1830-talet fick Europa göra bekantskap med koleran,
som uppträtt med vissa mellanrum.
Smiltämnenas natur. Vid de parasitära sjukdomarna hava vi
parasiter dels från djurvärlden, dels från växtvärlden.
De sjukdomar hos människan, som framkallals genom invandring
av djuriska parasiter, äro mycket talrika; i många trakter, såsom i
tropikerna, äro sådana sjukdomar övervägande över de av
växtparasiterna framkallade. De djuriska parasiterna iäro till en del
sådana, som man kan sc med blotta ögat eller åtminstone med
enkla hjälpmedel, såsom bandmaskar, trikiner och andra
rundmaskar samt trematoderna. Andra äro mycket små och fordra starkt
förstorande mikroskop.
De djuriska parasiterna äro antingen »obligata» parasiter d. v. s.
de hava så anpassat sig till kroppen, att de icke kunna existera
utanför densamma, eller också iäro de »fakultativa» parasiter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
