Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Infektionssjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFEKTIONSSJUKDOMARNAS ORSAKER 31
vilka i allmänhet leva på andra, vanligen i förruttnelse stadda
ämnen, »saprofytisktb», och endast tillfälligtvis invandra i
människokroppen.
Parasiterna hava uppenbarligen under tidernas lopp utvecklat sig
ur fritt levande varelser; vid denna omvandling har det kommit till
höggradig förenkling av deras byggnad under förlust av viktiga organ.
Till de djuriska parasiterna höra skabbdjurcet, lössen, lopporna
m. fl. samt människans inälvsmaskar, t. ex. bandmaskar, trikincer,
o. s. v. Alla dessa skola vi på annat ställe avhandla.
Vidare hava vi de mikroskopiska till »urdjuren» (protozoerna)
hörande parasiterna; till ett slag av dessa har på scnare tider elt
särskilt intresse knutit sig, nämligen till malariaparasiterna, vilkas
livsförhållanden särskilt bragts på det klara genom den cengelska
militärläkaren Ross, som härför år 1912 belönades med Nobelpriset.
För dessa intressanta upptäckter skola vi något närmare redogöra
i sammanhang med malarian. Här vilja vi nu ägna oss åt
parasiterna från växtriket och i synnerhet bakterierna eller
klyvsvamparna, vilkas närmare kännedom är en stor triumf för den nyare
natur- och läkarevetenskapen och därför torde hava sitt intresse
även för den stora allmänheten.
Bakterierna äro i naturen utomordentligt utbredda. Varje prov,
som tages från marken, från vattnet, från luften, plägar innehålla
bakterier i större eller mindre mängd. Deras sanna element iäro
jorden och vwvaltnet, emedan de här jämte värme och fuktighet
finna näring. I luften träffar man bakterier häftande vid
dammpartiklar, därför är luften över havet betydligt fattigare på
bakterier än över land och likaså finner man mera bakterier niära
marken än på större höjder, mera i bebodda rum än i det fria.
Vid denna allestädesnärvaro är det klart, att även miänniskan
dagligen kommer i beröring med bakterier. Varje andetag befordrar
bakterier med dammpartiklar ned i lungvägarna, födoämnena
äro inmängda med dem, vattnet och dryckerna innehålla dem,
huden är betäckt med damm och andra bakterieförande partiklar.
Slemmet i munhålan visar en nästan konstant halt av alltid samma
bakterier, och att detta varit fallet sedan urminnes tider, finner
man därav, att på tänderna av gamla egyptiska mumier påträffas
samma bakterier, vilka ännu i dag bidraga till våra tänders
förstöring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
