Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDNINGSORGANENS VÄÅRD 290
Dennas förhållande kan man lättast föreställa sig, om man tänker
sig den såsom en sluten säck, vilken av lungan inbuktats och
instjälpts i sig själv, så att dess ena blad kommer att bekläda lungans
vta och dess andra blad bröstväggen och mellangärdet. De båda
bladen gnida nu mot varandra under lungans rörelser och göras
därvid slippriga av en ringa mängd serös vätska, som är innesluten
i säcken. 1 sjukliga fall, t. ex. lungsäcksinflammation eller
utgjutning i lungsäcken, ökas denna vätskas mängd betydligt och kan
ansamla sig i sådan massa, att lungan alldeles sammantryckes och
blir nästan lufttom.
Lugn andning hos mannen sker huvudsakligen genom mellan:
gärdets rörelse, i det att brösthålans rymd och därmed lungan
genom mellangärdets sänkning och bukmuskulaturens verksamhet
utvidgas under det att revbenen förbliva tämligen stilla. Hos kvinnan
rör sig även Öövre delen av bröstkorgen redan vid lugn andning:
även hos henne är dock mellangärdets rörelse det huvudsakliga.
Genom denna mellangärdets medverkan vid andningen kommer
även bukens organ därvid att påverkas, varigenom blodomloppet
därstädes och matsmältningsorganens rörelser underlättas.
Ansträngd andning sätter en hel mängd andra muskler i
verksamhet och detta desto flera ju mera andnöden stegras. Vid
höggradig andnöd, dyspné, kan personen i fråga ej mera andas i
ryggläge: han reser sig upp och fattar med händerna i något underlag,
t. ex. sängkanten. Härigenom fixerar han skuldergördeln och kan
sedan för andningen taga i anpsråk de muskler, som utspringa från
revhenen och fästa sig vid skulderbladet, nyckelbenet och
överarmsbenet och sålunda nu bidraga att vidga bröstkorgen, alltså stora
och lilla bröstmuskeln, främre sågmuskeln, breda ryggmuskeln
m. fl. Den ansträngda exspirationen, t. ex. en hoststöt, sker till stor
del med tillhjälp av bukmusklerna, som därvid utöva tryck på
inälvorna i buken och därigenom tränga mellangärdet uppåt. Vid högsta
grad av andnöd ser man nästan alla bålens muskler arbeta och
slutligen kunna allmänna konvulsioner inträda.
Andningsorganens vård
Andningsorganens vård består huvudsakligen i tvenne faktorer,
dels tillförseln av god, frisk luft, dels ändamålsenlig lunggymnastik.
Att i övrigt flera andra omständigheter äro av största vikt för
and
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
