Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EPILEPSI 535
experiment en hysterisk individ djupare in i detta tillstånd. Att
den känslolöshet, som under hypnosen åstadkommes, har kunnat
begagnas, så att till och med svåra och vidlyftiga operationer
utförts, utan att patienten känt det ringaste, är ett faktum, men ännu
ej tillräckligt prövat. Redan utan egentlig hypnos kan energisk
bortledning av uppmärksamheten verka ett upphörande av smärtan;
hit hör t. ex. det kända förhållandet, att ej sällan en häftig
tandvärk kan försvinna vid anblicken av tandläkarens tång eller kanske
blott hans bostad.
Till sist måste vi framhålla faran av att kanske endast på lek eller
nyfikenhet anställa experiment på detta område. Om det gäller
nervöst eller rent av hysteriskt anlagda personer, kunna vi på grund
av det ovan sagda inse, att detta medför stora faror, men även
annars friska personer kunna kanske härigenom bli disponerade för
nervsjukdomar.
Epilepsi, fallandesot
Epilepsien är en tämligen vanlig, egendomlig sjukdom, vars
huvudsymtom består i anfallsvis uppträdande rubbningar i medvetandet.
Dessa rubbningar äro vid de typiskt utbildade fallen förenade med
häftiga allmänna krampanfall. De egentliga orsakerna till epilepsien
äro ännu dunkla; inga med våra till buds stående hjälpmedel
påvisbara anatomiska förändringar kunna påvisas, såsom liggande till
grund för lidandet. Man känner endast en del omständigheter,
som gynna sjukdomens uppträdande och därför måste uppfattas
såsom tillfälliga föranledande moment. Ärftliga anlag spela utan
tvivel en roll. I mera än en tredjedel av alla fall uppträder
epilepsien hos personer, inom vilkas familj denna sjukdom eller andra
nervsjukdomar någon gång eller upprepat förekommit. Ärftligheten
visar sig också i form av en nedärvd »allmän nervös disposition».
Ett visst inflytande på sjukdomens uppkomst skall också blodsband
mellan föräldrarna hava; barn av kusiner bliva ej så sällan
epileptiska. Dock kommer detta blott i enskilda fall i betraktande. Större
betydelse har då dryckenskap hos föräldrarna, som man ganska
ofta kan konstatera vid fall av epilepsi. Kroppsliga och andliga
överansträngningar, sorger, sinnesrörelser, vissa allmänna
kroppsliga sjukdomstillstånd (blodbrist och ett dåligt näringstillstånd å ena
sidan, »blodfullhet» å den andra) kunna gynna sjukdomens utbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
