Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536 HJÄRNSJUKDOMAR
Även är detta händelsen med akuta febersjukdomar, såsom
scharlakansfeber, mässling m. fl.; direkta orsaker till sjukdomen äro de
dock aldrig. Framhållas bör, att det första anfallet icke sällan
omedelbart ansluler sig till en häftig sinnesrörelse och i synnerhet en
plötslig skrämsel. Dock är sannolikt även i dessa fall skrämseln
blott den föranledande orsaken, vilken vid redan förhandenvarande
anlag framkallar anfallet. Ibland kan ett sammanhang mellan
epileptiska anfall och en föregången skada i huvudet, såsom stöt, slag,
hugg eller dylikt, påvisas.
Det utbildade epileptiska anfallet kan för bättre översikts skull
indelas i flera stadier. Det första stadiet är förebudets stadium,
den s. k. auran. Icke sällan saknas auran fullständigt, så att det
egentliga krampanfallet börjar helt plötsligt utan alla förebud. I
många andra fall äro däremot förebuden mycket tydligt uttalade
och upprepas ofta regelbundet på samma egendomliga sätt vid varje
enskilt anfall. Den från magtrakten utgående auran är ofta förenad
med en stark subjektiv tryck- och ångestkänsla, mången gång
med kväljningar eller kräkningar. Ej sällan är auran förenad
med egendomliga luktförnimmelser, på vilka den sjuke känner, att
ett anfall är i antågande. Även en hörselaura kan förekomma,
yttrande sig i plötslig dövhet på ena örat eller egendomliga
ljudförnimmelser, brusningar, visslingar o. s. v. Frossbrytningar,
svettningar, hjärtklappning m. m. kunna likaså uppträda såsom förebud,
ävensom svindel och en stark känsla av ångest och oro. i vilket
fall man talar om en »psykisk» aura.
Ibland vara dessa förebud endast några ögonblick. I andra fall
kunna de räcka så länge, att den sjuke, som lärt sig konstatera, att
de inleda ett anfall, kan hinna lägga sig eller i övrigt träffa
anstalter för dettas mottagande. Någon gång kan auran gå över
utan att det egentliga anfallet infinner sig. I de flesta fall ansluter
sig dock detta omedelbart till auran och yttrar sig, som bekant, i
häftiga krampryckningar. Krampen inträder nästan alltid plötsligt.
Om ingen eller kort aura är för handen, störtar den sjuke med
en gång till marken (därav namnet »fallandesot»). Medvetandet är
fullständigt utslocknat och den sjuke kan i följd härav vid fallet
ådraga sig ganska betydliga skador, om de yttre omständigheterna
och platsen, där han fallit, äro därtill ägnade. Det av en del sjuke
vid anfallets början utstötta skriket hör redan till det medvetslösa
stadiet, så att den sjuke själv ej har någon aning därom. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
