Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugofjerde kapitlet. - Tjugofemte kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta hus, denna familj, var för henne omöjligt, — hon
fann nu först, hur mycket hon var fästad vid hvarje dess
medlem-, sjelfva Fritz, som gjort henne så mycken
odygd, älskade hon som det varit hennes eget barn. "Och
denna älskeliga fröken Emilia, som jag så obetänksamt
sårat och uppfört mig så illa emot, hon måste förlåta mig."
Så sägande, rusade hon in till Emilia med ett förgråtet
och lidande utseende, och anropade så djupt och uppriktigt
hennes förlåtelse, försäkrande om ett annat uppförande i
framtiden, att ehuru Emilia bemödade sig att stå emot
frestelsen, veknade hon dock till slut, och när Helena
yttrade: "vi ha ju tillsammans stått vid salig fruns
sjukbädd i frid och försonlighet, — hon kunde förlåta när jag
felat/’ då föll allt Emilias mod, och erinrande sig de
känslor, med hvilka hon förr omfattat henne, sade hon
blott: "om vi kunde försöka — få se", och nu ville hon
ej mer tala härom. Dagen derpå blef det med fru
Emmerichs råd beslutadt, att Helena skulle erhålla städsel på ett
halft år på försök; men hon ville ej mottaga något alls, utan
"må det vara så," sade hon, "att herrskapet afskedar mig, när
de finna för godt och jag icke är till lags." Och med den
föresatsen att nu i allt, både i synlig och osynlig måtto,
söka på bästa sätt uppfylla frökens önskningar, blef hon
sålunda qvar på sin plats, och det goda förhållandet inom
huset återstäldt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
