Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tjugosjunde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tjugosjunde kapitlet.
Brukspatron Lindsköld hade ofta bref från Rudolf
i hvilka denne redogjorde för de yttre affärerna på Forsvik.
Nu fick äfven Emilia ett långt bref från honom angående
de inre angelägenheterna, deruti han bland annat yttrade,
att hon ej kunde föreställa sig, hur tomt och svårt det var
att vara så der ensam, och att ofta stå okunnig och rådlös
i fråga om en mängd småsaker, som han ej gjort sig något
begrepp om. "Värst är det," skref han, "när det kommer
något främmande, helst om de äro långväga och skola
mottagas ej blott för en dag; men jag får vara glad att hafva
fasters goda råd att tillgå och den rara Julies hjelp med
hvarjehanda smått i hushållet. När någon kommer från
Marielund, gör Julie les honneurs som värdinna i ditt ställe,
och med trädgårdsmästarens biträde ser hon så snällt efter
dina blommor, — ja, hon är nästan som en syster, och jag
vill nästan förblanda henne med dig sjelf."
Emellertid hade herr Lindsköld allt allvarsammare
kommit att tänka på, hur det kunde stå till med Emilia,
— just ej behagliga tankar för honom sjelf-, och som det nu
var mer än en vecka sedan den förra rekognosceringen,
beslöt han företaga en ny sådan. Emilia satt en dag och
sydde i förmaket, under det herr Lindsköld gick af och an
på golfvet.
"Det är lyckligt," sade han, "att Ljungfelts ämna
stanna nästan lika länge som vi, det vill säga så länge
som möjligt, efter doktorns befallning. De börja eljest tåga
af hem litet hvar. Bland andra har jag hört att herr
Bernheim äfven skall resa, till följd af ett angeläget bref
som han fått."
"Ja så," sade Emilia med låtsad likgiltighet och
blicken på sin söm.
"Det blir tomt för Agnes, som han varit så god emot."
"Det gör det nog," instämde Emilia, och sömmen
gick fort undan för henne,. .
"Var han här i går, då jag var borta?"
"Ja . . (paus) . . "en liten stund . .. han kom för att
söka Therese ... I fall vi skulle gå ut, så" ... (nålen gick
allt fortare och fortare).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:30:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hemlif/0094.html
