Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettionionde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
sade, "försakade" en bjudning, så var han alltid villig att
lindra försakelsen, genom att läsa högt uti en intressant
engelsk bok, som de just börjat och som äfven roade pappa.
Julie fann ej heller numera stort nöje uti att vara
borta. Något kunde väl dertill bidraga, att hennes förr
så ifriga beundrare nu visade henne snart sagdt ett slags
förakt ’eller hvad man skulle kalla det-, det märktes på
många af båda könen, att de ej kunde begripa, att hon
kunnat göra ett så futtigt val, ja, några hade till och med
sagt, att hon vore just ett sjåp. Men det återstod dock
alltid största delen af goda och förnuftiga vänner, som
tänkte annorlunda och uppriktigt både tillönskade henne
och hoppades för henne all lycka och sällhet. En dag
anmärkte hon samtalsvis till Rudolf, att de, om allt ginge
efter önskan, skulle nästa jul vara på Forsvik.
"Ja," sade Rudolf, "och der leds du ihjäl."
"Ja, om du gör det."
"Jag, om jag har ditt sällskap? För öfrigt
kommer man minsann ej att tänka på ledsnad vid en stor
bruksegendom, der det^ hela året om är så mycket bestyr
och göromål."
"Ja, och äfven för mig? Det kommer ju an på hur
man tar åt sig deraf."
"Tack, goda Julie, för det du så vill."
"Om ej annat, så behöfs väl någon omtanke för
folket. Ack, den som kunde göra sig så älskad af dem som
du är!"
"Ah, det blir väl ej svårt för dig, i fall du ej snart
ledsnar vid dessa gummor och madamer och de otympliga,
ohyfsade barnen-, men de senare skola väl framdeles bli
litet förändrade. För tre år sedan uppgjorde pappa och
mamma en plan till en barnskola, hvars anläggning äfven
något påbörjades."
"På andra sidan bruket?"
"Ja, riktigt-, men sedan kom sorgen öfver mammas
frånfälle, och det har icke varit värdt att tala om något
sådant med pappa, så håglös för allt som han blef. Nu
har han emellertid till min stora glädje återupptagit denna
plan med mycken ifver, och på våren, så fort sig göra
låter, skall byggnaden påbörjas, så att skolan kanske på
hösten kan komma i ordning."
"Dervid måste jag väl kunna vara till någon hjelp?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
