Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettionionde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
"Ja, till mycken, om du skulle vilja det. Du skall
veta, att jag redan spekulerar på att i den blifvande
skolan uppleta något tjenligt inspektorsämne och att kunna
gifva det en passande riktning. Tills ett sådant biträde
kan erhållas, får jag väl sträfva sjelf, hvilket nog går bra
så länge man är ung. Men hur du skall kunna trifvas
på landet öfver vintern, det har alltid gjort mig bekymmer
att tänka på." <
"Mycket onödigt — det kommer att gå förträffligt,
derom är jag öfvertygad;/ dessutom ha vi ju äfven Here goda,
förträffliga grannar?"
"Och en månad skola vi alltid tillbringa i Stockholm,
för att träffa slägtingar och vänner."
"Ja visst vore det roligt, men de kunna ju ock komma
till oss?"
"Ack, min älskade Julie, jag ser, att vi uti allt så
väl skola komma öfverens." Och Rudolf var öfverlycklig
att se alla sina farhågor förjagade.
På nyåret kom den vanliga stora sorgedagen, som af
hela familjen gemensamt firades högtidligt och allvarligt.
Alfred begagnade sig numera af det gjorda tillbudet att,
så ofta som han hade lägligt, få vistas inom familjen.
Han studerade och läste ofta med Emilia, som alltid törstade
efter mera kunskap i alla ämnen. Väl låg Alfred ej
djupt i många, men han hade alltid haft öga, öra och
sinne .öppna for kunskap, hvilket t gjorde att han var
mer än vanligt hemmastadd i de flesta saker. Emilia
tyckte naturligtvis att han var en riktig fullkomlighet, en
säker kompass, som kunde tjena till ledning i allt-, men
denna öfverskattning å hennes sida sökte han på allt sätt
att bortvända; han sade henne det oriktiga uti en sådan
uppfattning och att han tyvärr ingalunda ägde några
ovanliga kunskaper, nej, tvärtom att det var många saker, som
hon mycket bättre än han visste och förstod, och att han
icke gjorde annat än på sin höjd redde och förtydligade
det något, så att det egentligen på detta sätt var hennes
egendom, som han fick mottaga och tillegna sig. Hände
det någon gång, att de ej voro fullt af samma tanke, så
blef slutet väl oftast, att meningarne sammanjemkades, och
vanligen gick hon öfver på hans sida-, men stundom hände
ock, att frågans afgörande uppsköts till en annan gång.
Under allt detta fann Alfred, att Emilia hade en djupare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
