Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyratioförsta kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
stort ställe på landet, der bland andra alla underhafvande
på bruket och egendomen med deras familjer skola vara
med, och dessa voro ej få till antalet på Forsvik. Men
dessförinnan måste nu i staden all brudutstyrsel ordnas och
färdiggöras. * Therese Ljungfelt och Agnes (den senare,
elfvaårig, skulle här göra sitt första uppträdande) voro
utsedda till Emilias tärnor. Julie hade dertill valt två af
sina ungdomsvänner.
En dag kom Therese till Emilia, för att höra hennes
mening om tärnornas klädsel. "Nog borde det väl vara
något ovanligt," tyckte hon.
"Nå, hurudant då, menar du?"
"Ah, jag tänkte eller drömde en gång om gröna
klädningar af något tunnt, lätt tyg, siden eller Hor."
"Ja, nog vore det vackert; men vi vilja ej föranleda
några onödiga utgifter. Hvita klädningar ha visst. alla,
och det tycker både Julie och jag blir bra."
"Ja, men då brudarnens äro hvita?"
"Nå, så : skära då, —- kom öfverens hur ni vili, vi
bli nog nöjda." Men nöjd var ändå icke Therese härmed.
Då någon liten Önskan utgått från Emilia och ingått uti
Therese’s hufvud, satt den der och arbetade så oregerliga
att det måste bli någon verklighet deraf. Hon. lagade att
hon fick träffa Alfred, för hvilken hon yppade saken, och
han bad henne endast att så fort,möjligt var anskaffa något
slätt tyg, men med riktigt klar färg, enligt den uttalade
önskan; men mycket snart önskade han det måtte ske,
han hade dertill sina skäl. Utgiften dertill skulle han och
Rudolf godtgöra, ty han visste nog att Rudolf gerna var
med härom.
Efter många fåfänga efterspaningar svarade Therese
helt sorgsen, att det ej kunde bli något af med. detta
förslag. "Huru?" sade Alfred, "kan det ej bli något af?
Men Emilia har ju önskat det?" Och genast samma dag
skref han härom till Paris och fick med omgående svar,
att det begärda skulle fås om en månad. Derom fick
naturligtvis Therese, öfverlycklig af underrättelsen, ingenting
nämna för Emilia.
Äfven * öfverlade Alfred och Emilia om bosättningen i
deras våning innan han afreste. Hon och Rudolf utflyttade
nu åtta dagar före den öfriga familjen. Under vägen satt
hon och tänkte på något, som redan förut kommit henne i
Hemlif pa landet. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
