Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyratioandra kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
vik; han trodde att hela familjen var utflyttad, men var
rätt belåten att få i ensamhet språka med Emilia. Hon
å sin sida var det ännu mer. och kunde ej underlåta att
för honom något utgjuta sig. De samtalade om allt, som
nu var å bane, men hvad de än talade om, så insmög sig
litet emellan, om ej i ord, så i mening, den önskan: "ack,
om mamma på något sätt kunde vara med!" Denna tanke
rufvade och arbetade så hos öfversten i flera dagar, att
han ej fick någon ro, tills ändtligen en idé uppsteg i hans
hufvud. "Men månne det ej skulle uppröra henne för
mycket? — Men nog skulle hon väl tycka om det?" Det
var frågan. Vägande dessa båda möjligheter emot
hvarandra, kom han slutligen till det resultatet att vilja sätta
sin idé i verket. Under Cecilias sista år af sjuklighet och
tillbakadragenhet brukade hon stundom fantisera vid sitt
piano, och alltid i en allvarlig, religiös stämning-, till ett
thema, djupgående, mildt, högtidligt, återkom hon ofta.
Detta thema förskaffade sig öfversten, reste dermed till
Stockholm, der han väl kände många både äldre och yngre
kompositörer och sångare, och fick det inflätadt uti en
kantat, som borde afsjungas i kyrkan vid vigseln. Han
bjöd sångarne att i tysthet gästa på Marielund, och bad
så Albert fullfölja utförandet af denna plan, hvilket
uppdrag af honom med största beredvillighet emottogs. Efter
mycket samrådande med sin fru hade öfversten kommit
till den slutsats, att det stora välde Öfver sig sjelf, hvarpå
Emilia så ofta visat prof, ej skulle lemna henne vid det
minne, som sången komme att framkalla.
Ett par veckor härefter ankom det reqvirerade gröna
tyget, till vederbörandes stora belåtenhet, och Emilia
förklarade äfven sin erkänsla till komplottens upphofsman.
Alla brudtärnorna hade ämnat lägga sig till nya
klädningar, ock voro förtjusta af denna idé, helst en liten Ökad
utgift ej för någon af dem var af betydelse. Till deras
hårklädsel hade mäster Johnson på Marielund utbedt sig att
få lemna skära törnrosor, i fall gubben Bergqvist tilläte det.
Första och andra lysningsdagen skulle Alfred infinna
sig på Eorsvik och sedan ej förr än till brölloppet. Den
första var nu inne, och alla ortens grannar, närmare och
fjärmare, kommo på visit, och blefvo sedan samtliga bjudna
på brölloppet. Om aftonen framkom Alfred med en
grannlaga förfrågan, om Rudolf kunnat uttänka någon passande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
