Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyratioförsta kapitlet. - Fyratioandra kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon då riktigt perfekt, för si hon har varit kammarjungfru
hos grefvinnan på Stjernholm, och der är ett orangeri
så stort, så ..."
Emilia, som fruktade att få beskrifning på hela denna
egendom, afbröt honom med de bästa- loford och
tacksägelser hon kunde finna, hvarför han till gengäld sade,
att han visst gerna ville ställa i ordning en trädgård åt
henne, — höll så på att skämma bort hela surprisen, —
men kom ihåg sig och vände talet åt annat håll.
"Se dessa ståtliga nerier," sade han, "två röda, två
hvita och ljusröda; jag ville de skulle stå på altaret, om
jag bara kunde få knopparna att slå ut, men det torde väl
gå; och så hvita tornroskrukor på altaret, och nog blir det
utslagna kamelier, s}rrener, törnrosor af flera slag, deutsier
och många andra blommor att använda efter behag, och så
skall det bli bladväxter omkring altarrunden."
"Kära Bergqvist," sade Emilia, "huru skola vi kunna
nog taocksamt erkänna så mycken omtanka och välvilja?"
"Ah, det behöfs inte alls. Menar inte fröken att jag
har min egen glädje och tillfredsställelse af alltihop; det
behofs inte något annat beröm," tillade han med fuktade
ögon, som ej kunde annat än smitta Emilias egna. Hon
måste nu emellertid aflägsna sig från den hederliga gubben
Bergqvists vackra blommor och välmenande ord, dessa friska
aftryck af natur och hjerta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
