Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. De blåblommiga kopparna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
lysande, tindrande kabbelökar på en gräskant och
därinunder ett klart rinnande vatten. Det har nån
gång bränt sig in i minnet på mig och det har blivit
mera tindrande för vart år. Och vattnet kluckar fram
över långa simmande grässtrån och skummar sig helt
obetydligt mot en torr stabbe sen i fjor.
Men med kyrkobesökarna har den här ängsstigen
egentligen inte mycket att göra, när jag tänker efter,
av det enkla skäl, att därute inte är några hus. Det
var vi pojkar som kunde driva omkring där på en
söndagsmorgon. Det passade oss utmärkt att vingla
fram bland gräset på själva gropkanten och snava
över en eller annan torva som kommit att lägga
sig på tvären; att fröriva ett rajgräs, få ett klibbigt
tjärblomster mellan fingrarna. Och så vattnet, och
fisken. Ty om vårarna, när vattnet föstes ut från
torvmossarna uppe i skogsbyarna och annars av sig
själv också hade brått att komma till sjön, då var
där mycken fisk i, som hade brått i samma ärende;
abborrar och stora ålar! Med dem hade vi våra
äventyr.
Medan vi driva ned utmed ån, kunna vi mycket
bra hålla räkning med dem som komma till kyrkan
den dan.
Två kom där alltid och i sällskap med varandra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
