- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Första delen /
63

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

det bättre härefter. Lifvets roman, i cless oändliga
storhet och innerlighet, har jag länge anat. När den
mornades för min blick, — den första synen af en
förklarad verld, denna himmelska Aurora, —
glömmer jag aldrig. Den var, den är, den förblir evigt
glanspunkten i mitt lif. Tör den tackar jag
Sverige. Men moln gingo deröfver en stund; jag såg den
ej klart, eller rättare, jag kände den ej mer i dess
första skönhet. Nu ser jag den åter. Och, jag anar
det, för den fulla dagningen skall jag ha att tacka —
Amerika.

Äfven mitt lif i och med denna nva verld antar
ett romantiskt skaplynne. Det är icke blott en ny
kontinent, en ny verldsbildning, med årtusenden till
framtid, som jag här skall betrakta; det är en lefvande
själ, en stor personlighet, en individuell ande, som
jag-skall lära känna, lefva med, samtala med under ett
djupt allvarligt samlif. Huru lyster mig ej att se dess
karakteristiska drag, att lyssna till dess uppenbarelser,
dess omedvetna orakelspråk om dess lif och framtid!
Och den stora, allmänliga gästfrihet, hvarmed denna
nya verld kommer mig till mötes, låter mig känna, att
det är ett hjerta, en lefvande ande som möter mig
i den.

Nu litet om utansidan af mitt lif. Jag lemnade
dig sist då jag med Downings var i begrepp att
besöka M:r Hamilton och hans familj. Dä vi kommo
ned till bryggan vid Newburgh, gingo der tvänne män,
en fet och en mager, som talade högt och med ifver,
och, som det tycktes, i vredesmod mot hvarandra. »Hvar
och en som far med denna ångbåt blir rölVad!» utro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/1/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free