Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Thorsdag.
Finnes det. i verlden något tråkigare, långtrådigare,
bedröfligare, odrägligare, öfverdådigare, kräsligare,
outhärdligare, något mera egnadt att döda själ och kropp,
än — en stor middag i NewYork ? Det tror jag för
min del icke. Man sätter sig till bords klockan half
sex eller sex, sitter till bords till klockan nio, sitter
och serveras den ena servisen efter den andra, den ena
kräsligheten efter den andra, äter och — tiger. Jag
liar aldrig; hört en sådan tystnad som vid dessa stora
middagar. För att icke rent af somna måste jag äta,
äta utan att vara hungrig, och mat som icke passar
mig. Och derunder känner jag rörelser af otålighet
och vrede öfver detta sätt att öda tid och vår Herres
goda gåfvor, och att derunder ha så omenskligt
tråkigt, så att jag kunde vara färdig kasta fat och
tal-rikar i golfvet och betala gästfriheten med en
straffpredikan, om jag dertill hade i mig — ruff nog. Men
jag tiger och lider, och förtretas och förtalar i tysthet.
Icke så vackert just; men jag kan ej hjelpa det. I
går var jag på en sådan stor middag —• — ett
fasligt kalas! Tvänne äldre herrar, lagkloke, midtemot
mig, sutto och småsofvo emellan det att de öppnade
munnarne för att inhämta de läckerheter, som bjödos
dem. På våra bondbröllop, der man också sitter
till bordet i tre timmars tid, liar man dock tal och
skålar, och gåfvorna till brud och brudgum, och
spelman som spelar in hvar rätt; men här har man
intet utom maten. Och middagarne i Danmark! —
jag måste tänka på dem, — med deras få men goda
rätter och lefvande, glada gäster, som blott voro för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
