- Project Runeberg -  Hemmen i den Nya Verlden / Första delen /
130

(1853-1854) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

bordet, och denna sed lärer ännu i vissa delar af
staten bibehållas. Vädret var solgrannt, men kallt, då
vi, efter kyrkan, vandrade genom den landtliga staden
med dess små gårdar och trädgårdar, och sågo de
välklädda innevånarne ur kyrkan begifva sig till sina hem.
Allt och alla vittnade om ordning och välstånd utan
flärd och lyx.

Vi togo vår middag i stort sällskap vid ett bord, på
en gång rikt och enkelt, hos en af Marcus S—s
slägtingar. Till aftonen voro vi hos hans syster och svåger,
som ega ocli sköta en stor farm nära Oxbridge, —
vår lilla doktorsfrus föräldrar — der hela slägten
samlades. Husmodren, en stilla, behaglig, moderlig fru,
»lady-like» i sitt sätt att vara, liksom hennes syster i
phalanxteren, af själens inre adel och förfining,
behagade mig innerligen; ocli så gjorde i allmänhet det
enkla, hjertliga folket der i trakten; de voro mera
innerliga och vida mindre frågvisa än folket jag träffat i
de stora sällskaperna. Vi hade stor aftonmåltid, med
de tvänne ovilkorliga rätterna vid Thankgivings-festen,
kalkon och pumkinpudding. Och det* påstås, att
kalkonerna i Nya Englands stater se melankoliska ut när
tiden närmar sig till »Thankgivings», ty då sker en stor
ödeläggelse bland dem. Presten — morgonens
predikare — uttalade en välsignelse vid bordet, som skulle
förefallit lång, om icke äfven den varit innehållsrik,
och så höllo vi den tillgodo med dess upprepande af
»ön this solemn and interesting occasion», som lät ett
par af oss vexla blickar och småleenden. Efter maten
dansade ungdomen. Jag lärde de unga dansa »väfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmeninya/1/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free