Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 99
går hörde jag honom i en lecture öfver
»vältalighet» strängt gissla sina landsmäns tanklösa öfverdrift
och svulstighet i uttryck, i jemnförelse med
österlandets naturliga, poetiskt sköna förstoring af
känslor och ting. Han gaf prof på båda delarne, och
församlingen, i bästa förstånd med läraren, gaf lifligt
tillkänna sitt bifall och nöje. Marcus S., i förening
med några af Brooklyns män, hade inbjudit E. att der
hålla föreläsningar, och jag fick se honom här hemma
åtskilliga gånger. Kanske återser jag honom aldrig
mer. Men jag är glad att ha sett honom.
D. 20 Mars.
Vi ha haft ett par stilla, sköna aftnar (ty jag
mottager ej besök och bjudningar denna gång utom
undantagsvis — jag måste hvila;) mina vänner och jag,
under hvilka vi läst och språkat tillsammans. Jag har
äfven läst bref, som de nu fått ifrån Miss M. Fuller
numera markisinna Ossoli, ty hennes giftermål är nu
yppadt, och hennes försvarare M:r W. Russell hade
fullkomligt rätt. M:rs Ossoli är nu med man och barn
på väg till Amerika, der hon vill bosätta sig. Och om
bord på samma fartyg är äfven den unge man som
reste till Petersburg för att skänka kejsaren af
Ryssland ett ek-ollon. Hennes sista bref är från Gibraltar,
och beskrifver rörande skönt aftonen då kaptenens lik
(han hade dött i kopporna) sänktes i hafvet, öfver
hvilket aftonsolen gick glödande ned och små hvita segel
hvilade »som englars utbredda vingar». I brefven
andas en viss melankoli ocli en genom-ädel
sinnesstämning; men intet af den trotsiga och stolta ande, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
