Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
gån. Södermalmerna påstå i allmänhet att de ej strida
för slafveriets sak, men för statsrättens och
konstitutionens sak. Några ha rätt i detta påstående, men hos
flera märker man lätt att slafveri-intresset färgar
oppositionen.
Härtill komma andra tvistefrågor inom samma
kapitel, som t. ex. om Columbia distrikt, inom hvilket
staden Washington ligger, skall fortfara att ha slafvar
eller icke. (Ty Washington i Columbia-distriktet ligger
inom slaf-staten Maryland). En del af södermännerna
äro angelägna om att äfven här behålla sina älskade
»domestic-institutions», såsom frasen är. En annan
tvistepunkt är frågan om Texas gräns mot Mexico, och
om ett stvcke land emellan slafstaten och det ännu
v
fria territoriet, eller hvem som skall ha, hvem som
skall eftergifva detta stycke, och frihet och slafveri
slåss å nyo på denna grund om denna jordbit.
Så ungefärligen ser det stora tvistäpplet ut, en
verklig gordisk knut, som det tyckes fordras ett
Alexanders-svärd att lösa.
Henry Clays compromissförslag säger: »California
skall införlifvas i Unionen enligt med dess fordran,
såsom fri stat. Ty dess befolkning af nära ’200,000 män
har rätt att bestämma öfver sin författning. Nvä Mexico
o %/
skall vänta att bestämma öfver sin, till dess den fått
en folknummer stor nog att enligt med författningen
utgöra en stat. Den skall emellertid vara ett territorium
utan slafveri. Sammalunda skall det vara med Utah».
»Deremot skola slaf-staterna ega rätt att af de fria
staterna återfordra sina flyktade slafvar, och om så
fordras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
