Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 50
»Buissness!» Man har icke ännu tid att vända sig
till solen.
Men uppstigande kyrkor, skolor, asyler, och de
små husen och hemmen, hvilka begynna pryda sig
med blommor, plantera omkring sig trädgårdar — de
visa att ljuslifvet sträfvar att göra sig väg. Först
voro rimthursarne, så jättar och dvergar, så kommo
gudar ocli gudinnor, säger Vala-sången.
Från Chicago skref jag till dig sist. Från
Chicago for jag på ångbåt öfver Lake Michigan till
Millwaukie, eskorterad af en ung, varmhjertad M:r
Reed. Angbåts-egarne tilläto mig icke att betala
öfverfarten. Resan var sollyst och treflig. Vi lade till
vid små nyfödda städer på stranden, såsom: South bord,
Elgin, Racine, alla uppkomna sedan sju à åtta år, och i
god fart att växa stora under insjöfartens och handelns
inflytande.
I Millwaukie möttes jag af herr Lange, en svensk,
bosatt derstädes såsom handlande, hvilken hade budit
mig till sig och nu förde mig till sitt hem, der
hans hustru, en liten godsint Irländska, tog vänligt
emot mig. Det var om aftonen. Nästa morgon var
regnig, men det klarnade upp och blef det
allraskö-naste väder. Hela förmiddagen måste jag agera
lejoninna, för en oupphörlig ström af besökande herrar
och damer, fick presenter af blommor, böcker och
verser, men måste också vara artig, svara om och om på
samma frågor, spela oin och om på fortepianot samma
svenska visor och polskor. Några personer voro
tydligen personer af intresse, hvilka jag skulle haft nöje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
