Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J348
t
menskligare. Det har ett högre medvetande af godt och
ondt. Det jagar efter fullkomligheten. Det vill
bortkasta barbariets vapen och på den nya jorden ej grunda
annan blifvande fästning, än Kristi kyrka, icke uppresa
annat banér, än fridsfurstens. Det har i sednare tider
isynnerhet visat, äfven i förfarandet mot Indianer, att
det har allvar dermed.
Indianerna liksom Grönländarne se, medan de frukta,
med stolt förakt ned på den hvita rasen, och deras
sägen om huru det tillgick vid folkens skapelse visar rätt
naivt deras åsigt om förhållandet emellan de olika
folkraserna.
»Den första menniskan, som Manitou bakade» säga
de, »blef för litet gräddad i ugnen. Den blef hvit. Den
följande blef för mycket gräddad; den blef svart.
Manitou tog sig den tredje gången bättre tillvara vid
gräddningen. Och den tredje menniskan blef den lagom
bakade, och kom ur ugnen rödbrun. Det är Indianen».
Europeiska lärda dela de tre förnämsta folkraserna
på jorden i dagfolk (de hvita), nattfolk (negrerna) och
skymningsfolk (Indianerna i östra och vestra
verldsdelarne).
Hvad nattfolket säger om sig och de andra folken,
vet jag ej. Men det synes mig visst, att de stå
närmare dagfolken än skymningsfolken i förmåga till
andlig utveckling, att de ha en större framtid än de
sednare, och mindre egenkärlek än båda.
Port Snelling ligger på vestra stranden af
Missi-sippi vid S:t Peters utlopp i denna flod, och man har
härifrån en herrlig utsigt af den breda S:t Petersfloden
(af Indianerna kallad Minnesota), och den breda dal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
