Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J487
Ingenting var präktigare än skådespelet af dessa
stolta kavaljerers landstigande på den nya verldens strand,
der de läto sina fanor och standarer flyga i vinden, i
Floridas milda vind, full af ungdomslif, af berusande
lifs-elexir. Så galopperade de i glänsande rustningar »med
silke ofvanpå silke» på stranden emellan hafvet och det
okända landet, som de tänkte sig fullt af guld och
stora städer.
Ferdinand de Soto, som ville stänga för sig och de
sina möjligheten af ett återtåg, vålladt af vankelmod
eller fruktan, skickade sina skepp tillbaka till Cuba, och
trängde med sina krigare in i den nva verldens vild-
O o K!
marker. De hade med sig alla slags vapen och
verktyg, samt kedjor ocli blodhundar för de infödda.
Detta var i Maj månad år 1539.
Öfverallt der de trängde fram i vildmarken
uppfördes den katholska mässan med noggrannhet och prakt;
och öfverallt äfven begingo de öfvervåld och grymheter
mot landets inbyggare. I lägret öfverlemnade de sig
med raseri åt spel.
Det första årets vandring vesterut förde dem in i
Georgien, då ännu, liksom hela den obestämda sydöstra
kontinenten, kalladt Florida. Vandringen var besvärlig,
ofta farlig genom Indianernas fiendtlighet. De funno
mais i öfverflöd, men intet guld och inga städer, endast
oansenliga Indianbyar. Och Indianerna visste ej att
uppgifva något land, der guld var att finna. Några af
utvandrarne begärde att deras anförare skulle vända
tillbaka. Men han svarade:
»Jag skall icke vända tillbaka, förrän jag sett
landets armod med mina egna ögon!»
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
