Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J489
fälten; Spaniorerne kunde förskaffa sig för vintern föda
och qvarter i Chickasaw-Indianernas öfvergifna hyddor.
Ännu hade de ej funnit guld. Ej heller hade
Indianerna guldsmycken. De voro fattiga, men älskade
friheten. När om våren de Soto begärde af dem en eskort
af tvåhundra man, för att bära lians mäns bagage, tände
Indianerna eld på hans läger och deras krigiska rop
ljödo genom natten och lågorna.
Spaniorerna beröfvades här de kläder och förråder,
som Movillas lågor hade sparat. De voro mer nakna
än infödingarne; de ledo af hunger och köld.
Men med nöden växte de Sotos stolthet och
envishet. Skulle han, som lofvat eröfra verldens skatter,
återvända med halfnakna män, utblottade på allt?!...
Han lät, taga kedjorna från fångarnas händer och
smidde nya vapen, klädde sitt folk med skinnhudar och
mattor af murgrön; och trängde längre vesterut sökande
guldlandet.
I sju dagar vandrade de genom vildmarker af
skogar och moras. Så kommo de till Indianska byar vid
Missisippis strand.
Ferdinand de Soto var den förste Europé, som såg
den mäktiga floden.
Tre århundradens lopp har ej förändrat dess
karakter. Den beskrifves såsom bred och grumlig med en
stark ström, och en mängd timmer och träd, flytande med
strömmen.
I Maj 1541 begåfvo sig Spaniorerna öfver floden
på stora barker, som de sjelfva timrat. De Soto trängde
in i Arkansas. Här helsades Spaniorerna af infödingarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
