Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J492
Fader Marquette inslumrande vid altarets fot utan
sjukdom och sorg, efter ett lif af fredliga eröfringar och
oafbruten lycka; och Ferdinand de Soto långsamt döende
ibland moraser och motgångar, det stolta hjertat frätt
af bekymrens och förödmjukelsens dämoner, — hvilka
taflor! Har väl dikten någon mer ljus än den förra,
någon mer dyster än den sednare?
D. 21 Dec.
Missisippi flyter grå, grumlig ocli bred, allt
bredare, allt grumligare, tycker jag, under en höstgrå,
våtkall himmel. Dess vatten svälla och stiga högre med
hvar dag denna tid. Alltjemt äro stränderna låga och
morasiga, kantade med Cotton woods och »Cannebrakes».
På Missisippi flyta stora timmerstockar och hvarjehanda
ting, som tala om vrak och förödelse. Den stora floden
synes mig en syndaflod, och den bär äfven ett stort
syndaregister. Men vår ståtliga Noachs ark — ändå
mera kosmopolit än dess äldsta föregångare — flyter på
den stora kosmopoliten Missisippis vågor med ett lugnt
samvete, och är ett så trefligt ställe, att fast jag tänker
ibland på syndaflod och Missisippis syndaregister och på
de Sotos öde i dessa nejder, och ser hans andes stämpel
på det dystra landskapet, på den mörkgrå jorden och
himmelen, så kan jag ej låta bli att känna mig lätt och
lycklig till mods. Det leker mig i hågen att jag här
som en verldsborgarinna bäres af den stora
verldsmed-borgaren, och så leker det mig i hågen att jag nu skall
lära känna hans geografiska historia ända till dess slut,
att jag sedan skall se det sköna Cuba och tropikernas
lif, och så tänker jag — — många tankar!. ..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>