Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
alle J, som arbeten och äro betungade», stängda
derifrån af menniskor, som kalla sig kristna/ — men
förlåt, min Agatha! Hvarföre skola dina ögon plågas af
dessa mörka taflor? Jag ville kunna slippa att se dem.
Men deras intryck skall aldrig lemna mig. Förbi var
min njutning af söderns luft oeh skönhet. Jag kände
mig hata det slägte, som kunde utöfva sådana
grymheter ocli sådan orätt, jag hatade dem, som kunde
öf-verskyla dessa för handels-intressets skuld. Jag
har-mades på mig sjelf, som hade, för att skona mig sjelf,
velat blunda en stund för hvad jag borde veta måste följa
med slafveri-institutionen. Ja, jag borde ha vetat det,
men—jag tänkte icke att det nu mera kunde vara så/
Georgia och Carolina lia dock låtit kristendomens
ljus komma till slafvarne. I Georgia och Carolina
hade jag hört Afrikas barn utbrista i oändliga
jubelsånger öfver deras Förlossare!. . . .
Men här, i Missisippi-dalens sköna söderland, här
var värre än hedendom!....
Missisippi, du stora syndaflod, nu känner jag din
historia till slutet!
Men midt i dess mörkaste krets har jag dock sett
söderns samvete uppblicka klart i ett rent öga, vändt
emot himmelen i ett varmt och redligt hjerta; och
detta är min tröst och min förhoppning. Solljuset
öfver Missisippi är ej idel lögn.
»Mörker var på djupet, men Guds ande sväfvade
öfver vattnet».....
Hemmen i nya verlden. II. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
