Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J511
bland nya verldens qvinnor). M:rs D. är verldslig,
men qvick ocli egendomlig med makt; krusar ej med
verlden, utan har mod att vara såsom henne lyster, äfven
i drägt. Ocli hennes röda sammetsblus, som utan
gördel omflöt henne som en vid mantel, den må nu »passa»
eller »icke passa sig» i sällskap, passade förträffligt
hennes högväxta, starka figur, som i deri såg riktigt
kunglig ut, och var mig en vederqvickande syn. Tack,
M:rs Duncan!
Om det klarnar upp i eftermiddag, eller i morgon,
vill M:r Harrison föra 111ig till slaf-marknaden, som är
ett af »den glada stadens» stora spektakel. Jag börjar
nu ana hvarföre jag måste fara Missisippi utföre,
hvarföre jag måste komma till NewOrleans.
D. 27 Dec.
Tredje dagens regn och rusk i NewOrleans, i dag
äfven värre än de föregående dagarne, tv det är
snö-glopp och kallt. Men jag mår bra, mitt lilla hjerta,
jag* rår om mig sjelf i mitt trefliga, glada rum, och
har i dag åter en af dessa inre vårdagar, som stundom,
midt i vintern, öfverraska mig med öfversvallande
vår-lif, då allting i min själ rörer sig, växer och blommar
i ett andeligt solsken; då alla tankar slå ut i blomma,
förbinda sig, liksom förena sig med hvarandra på ett
sätt, som öfverraskar och förtjusar mig sjelf; då hufvud
och bröst kännas för trånga för de känslor och aningar,
som röra sig der, och liksom vilja spränga sig väg
derur; men jag kan ej beskrifva huru detta käns!
Jag omfamnar dig och mamma, i mitt hjertas
fullhet, och slutar nu detta bref och afsänder det; ty
jag tror att det är längesedan jag skickade bref hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
