Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
tapperhets-medaljer. Godt, att dessa damers
tjenarinnor kunde flytta, tack vare våra fria händers lagar.
Men här i detta »fria» land kan man, i ansigtet på
dagliga dylika rön, ännu forsvara slafveriet, såsom en
patriarkalisk institution, väl förenlig med ett fritt folks
lagar och menniskors rätt och lycka! ....
Jag har flera gånger här haft att strida med en
fru, som försvarar dessa satser och som, för att bevisa
slafveriets rättvisa och rättmätighet och negerslafvarnes
lycka under denna förträffliga institution, begagnar skäl
och sofismer, så fram och tillbaka, med ett så
förvånande förakt af all logik och allt sundt förnuft, att jag
stundom blir stum af lutter förvåning.
Jag undviker i öfrigt, så mycket jag det kan,
samtal i dessa ämnen. Frågan om slafveriet är ett
sjukt öga, som ömmar vid minsta vidrörande. Det
smärtar de goda, det retar de icke goda, och det —
tjenar till ingenting. Jag tiger derföre, när jag kan
det med godt samvete. Det är dessutom klart att
frågan icke skall hvila, att ljusets verk äfven här begynt
till Afrikas barns förlossning, och att deras belägenhet
äfven här med hvart år förbättras.
Gerna ville jag nu kunna berätta dig om någon
slafegarinna, som gör på den goda sidan en motbild till
M:me Lalloru, men — jag vet ingen sådan. Den torde
dock finnas. Det mycket onda gör mycket buller af
sig, det goda föga. Men jag måste berätta dig om en
herre, slafegare, som synes mig stå i slafstaten såsom
i fängelset en öppnad dörr.
Han hette Macdonough och dog for ett par år
sedan i NewOrleans, efterlemnaiide en förmögenhet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
