Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Hans storartade planer skola dö med honom, och verka
litet eller intet i Louisiana, utom möjligen i ett
afseende, och det är detta, som jag ville omtala såsom —
den öppnade fängelsedörren.
Macdonough var plantage-egare och slaf-egare. Han
beslöt att emancipera sina slafvar, på det sätt, att de
skulle vinna och han icke förlora derpå.
Han sade till dem:
»J skolen få arbeta er fria, och köpa er lösa ur
slafveriet för den summa penningar som J kostat mig
vid inköpet. Jag skall ge er meclel att förvärfva den.
Fem dagar i veckan skolen J arbeta för mig som förr,
för kost, kläder och bostad; den sjette dagen skolen J
äfven arbeta för mig, men jag skall betala er för den,
och lägga upp penningarne och förvalta dem för er
räkning. Så detta år. Nästa år skolen J få tvenne
dagar i veckan, på hvilka ert arbete betalas er,
förutsatt att ni arbeten bra och redligt; — och nästa år tre,
och så vidare till dess den summa är full, som fordras
till ersättning för mig, och J kunnen ha litet öfver för
er till att sätta bo med i Liberia, dit jag skall hjelpa
er att komma sedan J blifvit fria».
Slafvarne visste att Macdonough skulle hålla ord.
De begynte arbeta med nytt mod, ty de arbetade för
sin frihet och framtid. Det gick fortare för somliga,
långsammare för andra, men — inom tio år hade alla
slafvarne på plantagen arbetat sig fria, och Macdonough
uppgjorde räkning med dem såsom han utlofvat.
Slafvarne kunde nu befrias utan våda för sig sjelfva eller
andra. De hade vänjt sig vid arbete, förtänksamjiet
och sjelf styrelse, åtminstone med afseende på deras ekono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
